Klinisk obstetrik

Forskargruppen ”Klinisk obstetrik” har som övergripande mål att genom forskning förbättra hälsan för kvinnor, gravida och barn. I Sverige föds 120,000 barn årligen, varav drygt 4000 på Akademiska sjukhuset. Genom arbete med nationella hälso-och kvalitetsregister, lokala databaser och kliniska studier studerar vi graviditetskomplikationer såsom preeklampsi, tillväxthämning och graviditetsdiabetes och förlossningskomplikationer såsom värkrubbningar och syrebristsituationer. Vi studerar också komplikationer relaterat till förlossningssätt och barnutfall såsom hypoxisk ischemisk encefalopati, neonatala kramper, konsekvenser av att vara född liten, stor eller utsatt för preeklampsi i moderlivet samt konsekvenser på lång sikt av förlossningssätt (vaginalt och kejsarsnitt).

Forskargruppen består av seniora forskare, varav en professor och en docent, postdocs och doktorander. Forskargruppen består idag endast av läkare, men vi ser gärna att gruppen i framtiden involverar även andra yrkesgrupper med forskningsintresse inom obstetrik. Vi har ett väl utbyggt samarbete med regionen, framför allt Örebro och Falun. Forskningssamverkan finns även med andra forskargrupper på institutionen och fakulteten, andra universitet i Sverige och internationella centra. Forskningsmetodologin inkluderar registerforskning och kliniska studier, men även en viss laborativ verksamhet. Vi är samarbetspartner i flera nationella randomiserade prövningar inom mödrahälsovård och förlossning. 

I samarbete med andra forskargrupper inom Institutionen för kvinnors och barns hälsa har en biobank med blodprover från graviditet från över 14 000 kvinnor etablerats (Uppsala Biobank för Gravida Kvinnor).

En klinisk-epidemiologisk databas som inkluderar detaljerad information om 50000 barn födda på Akademiska sjukhuset, där barnen följs upp till 5 års ålder är tillgänglig för analys av relevanta frågeställningar (Uppsala Mor-Barnkohort, kontaktperson Anna-Karin.wikstrom@kbh.uu.se).  

I en longitudinell studie har ca 3400 kvinnor besvarat enkäter vid tre tillfällen: vid inskrivning i mödrahälsovård, i graviditetsvecka 34-36 samt 12 månader efter förlossningen. Bakgrunden till den longitudinella studien är att det saknas kunskap om graviditetsplanering, livsstil och hälsa i samband med graviditet i den svenska populationen. Länkning till det medicinska födelseregistret och patientregistret är aktuellt. Databasen är tillgänglig efter godkänd ansökan till styrgruppen (kontaktperson Maria.Jonsson@kbh.uu.se).