Huvudforskningsområden och projekt

Hälsa och vård i samband med graviditetsplanering

Fostertillväxt, diagnostik och graviditetsdatering

Graviditets- och förlossningsforskning

Affektiva sjukdomar i perinatalperioden och barnutfall

Varje år drabbas cirka 12% av alla gravida och nyförlösta kvinnor världen över av peripartum depression (PPD). Förutom uppenbara konsekvenser, såsom kvinnans lidande, har barn till kvinnor som lider av PPD rapporterats ha en ökad risk för tidig födsel och låg födelsevikt. PPD kan också negativt påverka anknytningen mellan mamman och barnet, det sociala beteende hos barnet, samt barnets kognitiva utveckling. Några av de starkaste riskfaktorerna för att drabbas av PPD är tidigare psykisk ohälsa, brist på socialt stöd, låg inkomst, oplanerad eller oönskad graviditet, stressfulla livshändelser, samt graviditetskomplikationer.

Vestibulodyni

Vestibulodyni definieras som vulvasmärta som varar minst 3 månader utan en tydlig orsak. I Sverige är prevalensen okänd. Det uppskattas att 2–5 % av kvinnor mellan 20–30 års ålder drabbas av vestibulodyni. Internetbaserade interventioner för somatiska tillstånd har visat sig vara effektiva både vad gäller psykologiska- och sjukdomsrelaterade utfall hos patienter med kroniska somatiska tillstånd och ångest. Kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet har även visat bra effekt vad gäller sexuell funktion. Acceptance and Commitment Therapy (ACT) är en gren av KBT och fokuserar på medveten närvaro (mindfulness), exponering samt acceptans av smärta. Internetbaserad intervention grundad i ACT-principer har visat goda resultat för en svensk population med kronisk smärta, men hur en internetbaserad intervention kan påverka smärta hos patienter med vestibulodyni är dock mindre studerat.

Wellbeing of health care staff

Till början

Introducera och utvärdera en reproduktiv livsplan

www.reproduktivlivsplan.se är en mobilanpassad hemsida om hälsa och livsstil före, under och efter graviditet som har utvecklats av forskare på KBH. Syftet är att öka kunskapen om ålderns och levnadsvanors betydelse för fruktsamhet och graviditet.

Hemsidan är översatt till flera språk och kan användas av vårdpersonal i informationssyfte vid rådgivning, och/eller av enskilda kvinnor, män eller par.

Inspirationen till projektet kommer från USA och Centers for Disease and Control and Prevention (CDC), som motsvaras av Folkhälsomyndigheten. Forskning pågår om hur hemsidan kan användas och implementeras vid exempelvis rådgivningsbesök hos barnmorska.

Finansiering

Medicinska fakulteten vid Uppsala universitet, Bayer, Genusmedel, Regionala forskningsmedel och Vårdforskningsmedel

Ansvarig forskare/kontaktperson

Maria Ekstrand, maria.ekstrand@kbh.uu.se
Tanja Tydén, tanja.tyden@kbh.uu.se

Till Projekt

RLP Youth

Hälsa, levnadsvanor och ålder har stor betydelse för fertilitet och reproduktiv hälsa hos såväl kvinnor som män och ökar sannolikheten för en hälsosam graviditet, normal fosterutveckling och positiva graviditetsutfall. Prekonceptionell hälsa och vård kan beskrivas som tillhandahållandet av olika biomedicinska, beteendemässiga och sociala insatser till kvinnor, män och par före befruktning. Syftet är att förbättra hälsostatusen och minska riskfaktorer som bidrar till försämrad fertilitet och negativa graviditetsutfall på individnivå och samhällsnivå på både kort och lång sikt. Levnadsvanor grundläggs i barndomen. Redan tidigt uppstår skillnader mellan flickors och pojkars levnadsvanor och dessa kvarstår i vuxen ålder. Dessutom finns det sociala skillnader i levnadsvanor bland unga. En stor andel ungdomar har etablerat levnadsvanor som är förknippade med välbelagda risker för fertilitet och framtida graviditet; andelen överviktiga ungdomar ökar stadigt liksom sexuellt risktagande. Många ungdomar har ett riskfyllt alkohol och tobaksbruk. Dessutom ökar psykisk ohälsa bland ungdomar.

Samtalsunderlaget Reproduktiv livsplan (RLP) är utformat och implementerat som en del av preventivmedelsrådgivning bland vuxna kvinnor. RLP har visat sig ha öka kunskap och medvetenhet avseende hälsa, levnadsvanors och ålders betydelse för fertilitet och reproduktiv hälsa. Ungdomsmottagningar i Sverige vänder sig till vanligtvis ungdomar från 15-23 år för frågor gällande sexuell reproduktiv hälsa, t.ex. preventivmedelsrådgivning och provtagning för sexuellt överförbara infektioner. Mot bakgrund av den rådande och eskalerande ohälsan bland ungdomar i Sverige kan ungdomsmottagningar vara en lämplig arena för att öka kunskapen och medvetenheten om hälsa, levnadsvanor och ålders betydelse för fertilitet och prekonceptionell hälsa redan i unga år.

Det övergripande syftet med interventionsprojektet är att öka ungdomars medvetenhet, kunskap till fertilitet och prekonceptionell hälsa genom att utveckla, implementera och utvärdera metoden "Reproduktiv livsplan för ungdomar".

Projektet består av delstudier med både kvalitativ och kvantitativ metod samt en randomiserad kontrollerad studie vid ungdomsmottagningar i Sverige.

Hypoteserna på kort sikt är att:

  • Interventionsgruppen kommer att ha ökad kunskap om fertilitet och prekonceptionell hälsa än kontrollgruppen.
  • Interventionsgruppen kommer att ha reflekterat över sin Reproduktiva livsplan i högre grad än kontrollgruppen.

Hypoteserna på lång sikt är att:

  • Interventionsgruppen kommer att använda förebyggande åtgärder för att undvika sexuellt överförbara infektioner och oplanerade graviditeter i högre grad än kontrollgruppen.

Finansiering
Familjeplaneringsfonden Uppsala, European Society of Human Reproduction and Embryology (ESHRE), Ebba Danelius stiftelse, Stiftelsen Uppsala sjuksköterskehem. Projektet är ett samarbete mellan Uppsala universitet, Sophiahemmets högskola, Mälardalens högskola och Lunds universitet.

Ansvariga forskare/kontaktperson
Maria Grandahl, maria.grandahl@kbh.uu.se
Magdalena Mattebo, magdalena.mattebo@kbh.uu.se
Maria Ekstrand, maria.ekstrand@kbh.uu.se
Jenny Stern, jenny.stern@kbh.uu.se
Alkistis Skalkidou, alkistis.skalkidou@kbh.uu.se
Karin Cato, karin.cato@kbh.uu.se

Till Projekt

Sexuell hälsa och reproduktion bland kvinnor och unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning

Syftet i Berit Höglunds avhandling var att undersöka graviditet och barnafödande bland kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning (IF) i Sverige samt hälsan bland deras nyfödda barn. Mammor med IF hade mer komplicerade födslar och deras nyfödda barn var oftare för tidigt födda, små för tiden, oftare dödfödda eller dog perinatalt. Kvinnorna kämpade för att nå ett moderskap och hade en rädsla för att förlora vårdnaden om sina barn. Barnmorskorna ansåg att det var en skillnad att vårda kvinnor med IF och efterfrågade kunskap. Kvinnor med IF och deras barn bör anses som riskgrupper och professionella behöver genomlysa sin kunskap och förmåga att både rådge och stödja denna grupp av kvinnor. Vidare projekt har undersökt hälsa och hälsorisker bland barn födda till kvinnor med IF. Dessa barn har en ökad risk för psykiska problem såväl som skador, våld och barnmisshandel i tidig barndom. Ytterligare studier har fokuserat på sexuell och reproduktiv hälsa bland unga vuxna med IF utifrån professionellas erfarenhet och uppfattningar. Intervjustudier om sexuell och reproduktiv hälsa bland unga vuxna med IF är planerade.

Samarbeten
Berit Höglund
Margareta Larsson
Maria Wickström
Maria Lundgren

Finansiering
Stiftelsen Sävstaholm and Uppsala universitet
European Society of Contraception and Reproductive Health

Ansvarig forskare/kontaktperson
Berit Höglund, berit.hoglund@kbh.uu.se

Till Projekt

Illustration: Carin Bådagård

Barnmorskors arbete med preventivmedelsrådgivning och preventivmedel bland kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning (IF) i Sverige

Detta fokusintervjuprojekt syftar till en djupare förståelse av barnmorskors uppfattningar om sexuell hälsa, förskrivning av preventivmedel och preventivmedelsrådgivning bland kvinnor med IF. Barnmorskorna angav ambivalens, osäkerhet och etiska dilemman vid preventivmedelsrådgivning. Få kvinnor med IF söker för preventivmedelsrådgivning vilket begränsar barnmorskornas kunskap, erfarenhet och kompetens. Barnmorskorna planerade noggrant preventivmedelsbesöken och strävade efter informerade val av preventivmedel bland dessa kvinnor. De ville försäkra sig om att förskriva den lämpligaste preventivmedelsmetoden i en balans mot långtidsanvändning och sidoeffekter för varje enskild kvinna.

Samarbeten

Berit Höglund
Margareta Larsson

Finansiering

ALF

Ansvarig forskare/kontaktperson

Berit Höglund

Till Projekt

Utvärdering av en ny modell om insikter i reproduktiv hälsa och föräldraskap i vuxenliv bland elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) – en randomiserad kontrollerad interventionsstudie

Syftet i projektet är att utveckla och utvärdera en intervention som använder “Föräldra – Toolkit Barn – vad innebär det?” och Real Care Baby simulatorn bland elever med IF.

Projektet härrör från resultat ur pilotstudien “An intervention using the Parent Toolkit “Children-What does it involve and the Real Care Baby simulator among students with intellectual disability – A feasibility study, (2018)”.

Interventionen har inkluderat sju gymnasiesärskolor i Sverige och består av lektioner (1,5 tim/vecka) under tolv veckor och att ta hand om RCB simulatorn under tre dygn i hemmet. Ytterligare gymnasiesärkolor är under rekrytering. Datainsamling pågår och baseras på strukturerade enkäter och likaså djupintervjuer med 15 elever.

Samarbeten

Berit Höglund
Margareta Larsson
Gunnel Janeslätt

Finansiering

ALF
Regionala Forskningsmedel Uppsala-Örebro regionen (RFR)

Ansvarig forskare/kontaktperson

Berit Höglund, berit.hoglund@kbh.uu.se
Margareta Larsson, margareta.larsson@kbh.uu.se

Till Projekt

Familjehem och prevention bland barn till kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning (IF)

Syftet med denna studie är att undersöka om familjehem har en skyddande effekt bland barn födda till kvinnor med IF, gällande fysiska skador, våld och misshandel. Projektet är en registerstudie (Socialstyrelsen och SCB) under 1999-2012 och jämför data med motsvarande variabler bland barn till andra kvinnor under samma tid. Statistiska analyser pågår.

Samarbeten

Berit Höglund
Maria Lundgren
Jan Gustafsson

Finansiering

Stiftelsen Sävstaholm
Gillbergska Stiftelsen

Ansvarig forskare/kontaktperson

Berit Höglund, berit.hoglund@kbh.uu.se

Till Projekt

Moderskap genom assisterad befruktning

Reproduktiv hälsa inkluderar individens förmåga till reproduktion och att föda barn är fundamentalt för de flesta kvinnor. Infertilitet innebär en reproduktiv oförmåga och drabbar 10-15 % av alla par. Syftet med avhandlingsarbetet var att beskriva förekomsten av depression och ångestdiagnoser och relaterade riskfaktorer hos infertila kvinnor och män som genomgår assisterad befruktning (IVF). Fortsatt forskning innebar en uppföljning av samma kohort fem år efter avslutad IVF behandling, resultaten indikerar att psykiatriska diagnoser var mindre vanligt än vid baslinjetillfället. Majoriteten av kvinnor och män levde vid femårsuppföljningen med barn, som resultat av barn efter IVF, spontan graviditet och/eller adoption. Likväl, närmare en av fem kvinnor hade inte fött barn vid femårsuppföljningen.

Efter att en ny lag, introducerad 2016, som ger ensamstående kvinnor rätt att genomgå assisterad befruktning (insemination och/eller IVF), har en ny forskningsstudie påbörjats. Syftet är att ta reda på egenskaper och orsaker till att som ensamstående kvinna välja moderskap genom assisterad befruktning. Studiedesign är både kvantitativ (enkätstudie) och kvalitativ (intervjustudie).

Samarbeten

Schmidt L. MD, PhD, Professor, Dept. of Public Health, University of Copenhagen, Denmark

Ansvarig forskare/kontaktperson

Helena Volgsten helena.volgsten@kbh.uu.se

Till Projekt

Design: Anna D Volgsten

Dating and fetal growth in IVF-pregnancies

Studies have shown differences in birth weight between children born after IVF and spontaneous pregnancies. In general, IVF is associated with an increased rate of low birth weight and premature deliveries. More recent studies have shown a higher incidence of low birthweight and small for gestational age in after fresh embryo transfer, while after frozen embryo transfer there is a higher incidence of large for gestational age. One prospective study will compare fetal growth after fresh and frozen embryo transfer to normal pregnancies using serial biometrical measurements. One registry study will compare the same groups in a larger material by several combined registries. The same database will be used in a third study to get a better understanding in the most proper way to date IVF-pregnancies, a question that is still unclear.

Collaborators

Örebro University

Funding

Uppsala-Örebro, FoU Region Uppsala, Swedish Society of Medicine

Responsible researcher/contact person

Eva Bergman, eva.bergman@kbh.uu.se
Mårten Ageheim, marten.ageheim@kbh.uu.se

To Main fields of research

Svenska intrauterina tillväxtkurvor för foster och barn

Studien ”Svenska intrauterina tillväxtkurvor för foster och barn” är en klinisk multicenterstudie där normal intrauterin tillväxt undersöks med hjälp av upprepade ultraljudsundersökningar på 700 kvinnor med förväntat normal graviditet i Uppsala, Falun, Katrineholm, Västerås och Örebro. Målet med studien är att skapa nya svenska referenskurvor för fostervikt och fostertillväxt.

Ansvarig forskare/kontaktperson

Eva Bergman, eva.bergman@kbh.uu.se
Linda Lindström, linda.lindstrom@kbh.uu.se

Till Projekt

Information före prenatala tester för kromosomavvikelser

Vi kartlägger vad gravida kvinnor som kommer för fosterdiagnostiska undersökningar avseende Downs syndrom känner till om Downs syndrom, hur de ser på den information de fått och hur de skulle vilja bli informerade.

Finansiering

The Regional Research Fund, ALF

Ansvarig forskare/kontaktperson

Ove Axelsson, ove.axelsson@kbh.uu.se

Till Projekt

UPPSAT

UPPSAT-studien är en populationsbaserad kohort som genomfördes mellan 2006 och 2007 vid Akademiska sjukhuset. Det primära syftet med studien var att undersöka mammans, pappans och spädbarnets välbefinnande efter födseln, och studien kan betraktas som grunden för BASIC-studien. Alla kvinnor som födde barn på sjukhuset kontaktades av deras barnmorska eller barnmorskeassistent efter förlossningen och blev tillfrågade om att delta. Information om deltagarna hämtades genom pappersenkäter som administrerades fem dagar, sex veckor och sex månader efter förlossningen. Undersökningarna omfattade uppgifter om socio-demografiska karakteristika, livsstil, amning, partnerstöd, stressfulla livshändelser samt depressioner. UPPSAT-deltagarnas barn följdes även upp i U-BIRTH-studien.

Till Projekt

BASIC

Syftet med BASIC-studien är att berika och utöka vår kunskap om de patofysiologiska processer som ligger till grund för peripartum depression (PPD) och för att fastställa både epidemiologiska och biologiska prediktorer för sjukdomen för att förbättra tidig upptäckt. BASIC är en populationsbaserad kohort av kvinnor som följs från mitten av graviditeten upp till ett år efter födseln och har hittills inkluderat mer än 6500 graviditeter. Alla kvinnor i Uppsala som bokade tid för rutinmässig ultraljudsundersökning under graviditeten vecka 16–17 blev inbjudna att delta i denna studie från 2009 till 2018. Under graviditet och efter förlossningen följs kvinnor med webbaserade frågeformulär (depression, ångest och personlighetsbedömningsverktyg, tidiga stressfulla livshändelser, sömnstörningar, socioekonomiska faktorer). Relevant biologiskt material (blodprover, navelsträngsblodprover, navelsträngsprover, placentaprover, amniotiska och spinalvätskeprover och mikrobiota prov) lagras i en biobank. BASIC-deltagarnas barn följs upp i U-BIRTH-studien.

Informationen som samlas in i BASIC-studien används i flera projekt:

  • för att studera associationen mellan HPA-axeln, immunsystemet och PPD
  • för att undersöka genetiska faktorer av PPD
  • för att förstå det komplexa samspelet mellan amning och PPD
  • för att bedöma sambandet mellan personlighet, anknytning och PPD
  • för att bedöma sambandet mellan förlossningskomplikationer och PPD
  • för att undersöka om PPD är säsongsbetonat i Sverige, samt undersöka hur metabolomet och immunsystemet påverkas av årstider
  • för att bedöma om det finns skillnader i kroppssammansättning och hjärtfrekvensvariationer mellan depressiva och icke-deprimerade kvinnor postpartum
  • för att bedöma skillnader i placenta-genuttryck bland SSRI-användare, deprimerade och icke-deprimerade gravida kvinnor
  • för att bedöma skillnader i kompositionen av mikrobiomet bland deprimerade och icke-deprimerade kvinnor under och efter graviditeten, samt bedöma den möjliga prediktiva rollen hos kompositionen av mikrobiomet i mitten av graviditeten för prematur förlossning och postpartumdepression
  • för att identifiera den bästa prediktiva algoritmen baserad på maskininlärningsmetoder, med data som samlats in fram till förlossning för att bedöma risken för att utveckla postpartumdepression, för framtida tillämpning vid klinisk användning.

För mer information, besök vår hemsida (på svenska): https://www.basicstudie.se/

Samarbeten
Uppsala Biobank för gravida kvinnor

Finansiering

Vetenskapsrådet, Akademiska sjukhuset, Göran Gustafssons Stiftelse, Hjärnfonden, Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse, Stiftelsen Söderström Königska, Svenska läkaresällskapet, Brottsoffermyndigheten, P.O. Zetterlings Stiftelse, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE), Familjeplaneringsfonden, Fredrik och Ingrid Thurings Stiftelse, Födelsefonden, General Maternity Hospital Foundation, Gillbergska Stiftelsen, Märta och Nicke Nasvells Stiftelse, Professor Bror Gadelius minnesfond och Naeslunds stipendium.

Ansvarig forskare/kontaktperson

Alkistis Skalkidou, alkistis.skalkidou@kbh.uu.se

Till Projekt

U-BIRTH

En uppföljningsstudie av UPPSAT (barn vid 6- och 11-års ålder) och BASIC (barn vid 18 månader, samt 6 år), med fokus på maternell psykisk hälsa och utveckling av barnet.

Syftet med U-BIRTH-studien är att ge en fördjupad förståelse för hur exponering för faktorer som peripartumdepression under foster- och spädbarnslivet, interagerar med psykosociala och genetiska faktorer vid utformningen av barns kliniska utvecklingsfenotyper.

Cirka 60% av BASIC och 30% av UPPSAT-mödrarna ingår i uppföljningen via webbaserade frågeformulär, vilket medför att vi förväntar oss att inkludera 2800 mamma-barn par från BASIC-studien och 800 par i UPPSAT-studien. Hittills har cirka 65% av dessa redan rekryterats. En epigenom-omfattande föreningsstudie (EWAS) bland barn med psyko-emotionella problem och kontroller genomförs.

Samarbeten

FinnBrain-studien

Finansiering

Göran Gustafssons Stiftelse, Hjärnfonden och Sveriges läkarförbund

Ansvarig forskare/kontaktperson

Alkistis Skalkidou, alkistis.skalkidou@kbh.uu.se

Till Projekt

BASIC child

En djupgående studie startad av Uppsala barn- och babylab, Psykologiska institutionen, som studerar barnutveckling i samband med moderns mentala hälsa under och efter graviditeten. Deltagare rekryteras från BASIC-studien och barnen följs upp med en rad psykologiska tester.

Finansiering

Uppsala barn- och babylab (Marianne and Marcus Wallenberg Foundation)

Ansvarig forskare/kontaktperson

Gustaf Gredebäck, gustaf.gredeback@psyk.uu.se

Till Projekt

PACT

I PACT studeras de bakomliggande orsakerna till postpartumdepression och postpartumpsykos. Genom att undersöka kopplingar mellan genetik och miljö vill vi öka förståelsen av dessa tillstånd. Med ny och djupare kunskap kan förhoppningsvis nya och bättre behandlingsmetoder utvecklas, samt bättre metoder för att förutse vilka kvinnor som är i riskzonen för att utveckla postpartumdepression. PACT är en stor internationell studie. Hittills har mer än 11 000 kvinnor gått med i PACT studien i Australien, Kanada och USA. Snart kommer det också vara möjligt för kvinnor i Sverige att gå med i studien.  

För mer information, besök vår hemsida (snart tillgänglig): https://www.pactstudie.se/

Samarbeten

Postpartum Depression: Action Towards Causes and Treatment (PACT) Consortium (http://www.pactforthecure.com/)

Finansiering

ALF

Ansvarig forskare/kontaktperson

Alkistis Skalkidou, alkistis.skalkidou@kbh.uu.se

Till Projekt

MOM2B

Att samla in data via mobiltelefoner och andra digitala enheter om hur personer beter sig i verkliga situationer kallas ibland för digital fenotypning. Den här typen av data ger potentiellt möjlighet både till att bättre upptäcka och bättre förstå psykiatriska tillstånd.
Detta projekt syftar till att förbättra upptäckandet av kvinnor som löper en förhöjd risk att drabbas av psykisk eller fysisk sjuklighet kring graviditet och förlossning. Genom annonsering kommer gravida kvinnor och nyblivna mödrar från hela Sverige rekryteras till projektet och följas upp till ett år efter förlossningen.

Vi planerar att samla in data genom smartphone-applikationen MOM2B. Datainsamlingen beräknas starta under våren 2019. Efter samtycke kommer deltagare att kunna svara på självskattningsfrågor via appen (t.ex. angående depressiva symptom och välmående). Appen kommer också att samla in digitala beteendedata (t.ex. allmän mobilanvändning, geografiskt rörelsemönster och sociomedial aktivitet). All data som insamlas via appen överförs i krypterad form och lagras under pseudonym. Slutligen planerar vi att inhämta graviditets- och förlossningsrelaterad information från nationella hälsoregister (t.ex. angående för tidig födsel).

Projektet har potential att bidra till förebyggande insatser och tidigarelagd behandling mot perinatal ohälsa som depression och för tidig födsel.

Samarbeten

Institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet

Finansiering

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Ansvarig forskare/kontaktperson

Alkistis Skalkidou, alkistis.skalkidou@kbh.uu.se

Till Projekt

Barnmorskors emotionella välbefinnande och hälsa

Många barnmorskor lämnar yrket på grund av ökad stress i vården, utbrändhet, missnöje med löner eller arbetsförhållanden. Via barnmorskeförbunden i Sverige, Australien och Nya Zeeland rekryterades ett slumpmässigt urval av barnmorskor till en studie där utbrändhet och arbetsmiljörelaterade aspekter jämförs inom och mellan länderna.

Ansvarig forskare/kontaktperson

Ingegerd Hildingsson, ingegerd.hildingsson@kbh.uu.se

Till Projekt