Hur kan vi kommunicera för ett mer hållbart samhälle?
2022-07-18

Foto/bild: Mikael Wallerstedt
Att vi behöver ändra beteenden för att skapa ett mer hållbart samhälle är knappast en nyhet för någon. Forskare vid Uppsala universitet deltar nu i ett forskningsprogram, Mistra Environmental Communication, vid Sveriges lantbruksuniversitet om miljökommunikation, där syftet är att skapa kunskap istället för att endast sprida den.

och barn hälsa. Foto: Mikael Wallerstedt
Eva Friman, forskare vid institutionen för kvinnors och barn hälsa, och Neil Powell, universitetslektor vid samma institution, är två av de som deltar i programmet från Uppsala universitet. De har båda två forskat om hur man skapar lärandeprocesser för en fördjupad miljökommunikation. Eva Friman är, en av två, programchefer för forskningsprogrammet och Neil Powell är ansvarig för ett av programmets fem fokusområden: ”(Tvär)vetenskaplig samproduktion av kunskap”.
– Programmet handlar om vad vi behöver göra för att lyckas med miljökommunikation. Vi vill nå bortom en instrumentell förståelse av miljökommunikation till ett gemensamt meningsskapande, berättar Eva Friman.
Kunskapen är viktig för vår framtid
En del av lösningen för att lyckas med miljökommunikation är att skapa kunskap tillsammans med olika samhällsaktörer och det är precis vad Eva Friman och Neil Powell fokuserar på. Inom fokusområdet ”(Tvär)vetenskaplig samproduktion av kunskap” vill de undersöka hur miljökommunikation kan förnyas genom att skapa kunskap tillsammans och hur ny kunskap skapas med hjälp av samverkan mellan forskare och andra samhällsaktörer.
– Den här kunskapen är viktig för hela vår framtid. Det vi vill med det här programmet är att bidra till samhällsomställningen och vi vill också bidra med kunskap till samhällsvetenskapliga forskningsområden, säger Eva Friman.
”Vi vill krångla till det lite”

kvinnors och barn hälsa. Foto: Mikael Wallerstedt
Många samhällsaktörer är vana vid att få färdiga forskningsresultat från forskare och med fokusområdet ”(Tvär)vetenskaplig samproduktion av kunskap” vill man, som Eva Friman och Neil Powell beskriver det, krångla till det lite. Något som är nödvändigt för den situation som vi befinner oss i.
– Man pratar om universitet som en plats där kunskap blir till, men när vi pratar om samverkan behöver det handla om att vi skapar kunskap tillsammans. Kunskapen finns också utanför akademin, säger Neil Powell.
Samverkan mellan forskare och andra aktörer sker på många olika sätt inom programmet. Bland annat ordnas så kallade think/do tanks, där aktörerna kommer med idéer om vad som ska göras och stöttas sedan av forskare i programmet.
Projekt i Honduras och Australien
Som ett resultat av think/do tanks har Neil Powell just varit i Honduras och arbetat med ett initiativ som stödjer hållbar försörjning på plats.
– Vi har delat ut kameror till lokalbefolkningen för att de ska kunna ta bilder av det som var viktigt för dem. Det gjorde vi för att starta en dialog mellan lokalbefolkningen och olika aktörer i området, berättar Neil Powell.
Inom fokusområdet jobbar man också med projekt för kolinlagring i Sverige och Australien, skogsbränder i Sverige och Australien och co-creation labs. Det sistnämnda är en lärandeplattform där man utforskar och experimenterar med olika metoder och frågeställningar som dykt upp i de andra projekten.
Tidsbrist leder till frustration
Under projektets gång har man stött på en del hinder. Bland annat är inte alla inom forskarsamhället med på hur den här nya typen av samverkan fungerar.
– En del känner att deras roll har fått en minskad betydelse och att deras roll som forskare är borta. Det är inte alls det som är meningen och då behöver vi förklara varför det här är ett bra sätt att jobba på, säger Eva Friman.

Också samarbetet med olika aktörer har i vissa fall varit svårt, oftast på grund av tidsbrist och prioriteringar. Någon samarbetspartner har försvunnit, men nya har också tillkommit.
– Det finns absolut en frustration ibland, alla är så upptagna och har många andra möten. Jag har börjat fundera på om vi behöver tänka om vilka vi samarbetar med och tänka mer utanför boxen. För många av våra partners är inte insatserna tillräckligt höga, vi kanske behöver andra partners som är hungrigare och har nåt att tjäna på att samarbeta med oss, säger Neil Powell.
Vill lämna bestående intryck
Eva Frimans och Neil Powells förhoppning är att projektet ska leda till bättre samverkan mellan många olika aktörer i samhället som har perspektiv på kunskap att dela med sig av. De behövs för att det ska finnas en bra forskning som kan leda till samhällsomställningen inom hållbarhet.
– Jag hoppas att vi kan bidra till att förändra forskningsområdet miljökommunikation, kanske till hållbarhetskommunikation istället, säger Eva Friman.
Nu hoppas de på att projektet kommer att förlängas efter 2023, redan nu tror och hoppas Eva Friman på en förlängning i ytterligare fyra år. De har redan nu uppfyllt alla de krav och förväntningar som fanns på projektet och mer därtill. Samtal om fortsättning efter 2027 pågår också med finansiären Mistra.
– Jag hoppas att det kommer att finnas ett arv och att vi kan lämna ett bestående intryck bortom de här åtta åren, säger Neil Powell.
-
Anslag från Vetenskapsrådet 2022
Den 7 november kom årets bidragsbeslut från Vetenskapsrådet (VR) och glädjande kan meddelas att följande forskare vid Inst för kvinnors och barns hälsa beviljades bidrag: Soorej Jose Puthoopparambil, Helena Igelström och Maria Hägglund. Eva-Charlotte Ekström och Carin Andrews inväntar ytterligare beslut för sina projekt.
-
Marie Skłodowska-Curie Actions Postdoctoral Fellowship
Postdoktor Femke Geusens vid institutionen för kvinnor och barns hälsa har blivt antagen med Marie Skłodowska-Curie Actions Postdoctoral Fellowship (MSCA PF). Marie Skłodowska-Curie finansieringsprogram är ett av Europeiska unionens flaggskepp för forskarutbildning och postdoktoral utbildning av forskare.
-
Ny studie visar: Coronapandemin har försvårat kvinnors abortbeslut
Kvinnors beslut att göra abort kan bero på flera faktorer och vara mer eller mindre svårt. En forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset genomfördes på sju sjukhus i Sverige under covid-19 pandemin. Vanliga faktorer som påverkade beslutets svårighetsgrad var om deras partner var tveksam till graviditeten, om kvinnorna var födda utanför Norden, ålder över 30 år samt om de önskade (fler) barn i framtiden. Pandemin gjorde också att en del kvinnor upplevde beslutet som extra svårt.
-
Asklepiospriset för bästa vetenskapliga artikel 2022
Emil Sundberg, doktorand vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, belönas för bästa vetenskapliga artikel: ”COVID-19 seroprevalence and clinical picture in Swedish pediatric oncology and hematology patients”
-
New major EU-funded research project takes broader approach to mental health
To improve understanding of mental health, today’s symptom-based diagnoses need to be complemented with biological criteria accounting for differences between individuals and the sexes. A major EU-funded research project, coordinated by Uppsala University, will pursue an interdisciplinary path towards better strategies to protect vulnerable individuals from mental illness.
-
Kurs utvecklad vid Uppsala universitet prisad av Enlight
Kursen "Innovation Game: A Summer School Applying Serious Game Design in Health Care and Education" har fått Enlightpriset "Teaching and Learning Award 2022". Vi ställde några frågor till Erik Olsson, Universitetslektor vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, som är kursansvarig.
-
Machine learning classifies premenstrual dysphoric disorder in terms of grey matter structure
Researchers from Uppsala University and Umeå University, led by Erika Comasco have used data-driven methods, such as machine learning, to analyse grey matter measurements in the brain from women with premenstrual dysphoric disorder (PMDD), and compared them to healthy controls. The approach allows to objectively classify neuropsychiatric disorders.
-
Ny webbplats för kvinnofridslinjen.se
Kvinnofridslinjen har fått en ny uppdaterad webbplats. Sajten har stort fokus på tillgänglighet med information till våldsutsatta, anhöriga och yrkesverksamma som möter våldsutsatta i sitt arbete.
-
Säkrare diagnos av barn med cancer vinner Guldpillret
Genomic Medicine Sweden Barncancer (GMS) arbetar för ökad användning av precisionsmedicin inom barncancerområdet, att fler barn som insjuknar i cancer ska få sina gener analyserade för att få en säkrare diagnos och tillgång till riktad behandling. Nu tilldelas projektet Guldpillret.
-
Forskning om vård på lika villkor
Inom internationell kvinno- och mödrahälsovård är många frågor känsliga och påverkade av stigma, normer och värderingar. Familjebildning och om man kan bli gravid? Med vem man vill ha barn eller om man inte vill ha barn? Att vara oskuld eller inte? Information om vem som är fadern? Reproduktion omskrivs redan i Bibeln och i många länder är frågor om abort på den högsta politiska agendan.
-
Mindfulness and stress management course
In spring 2023 the course ‘Mindfulness-Based Stress Management’ (7.5 credits) will be offered at Uppsala University. The deadline for applications is 17 October 2022.
-
Spel ska underlätta för barn med cancer
Spelet beskriver hur strålningsbehandlingen går till. Miljön är animerad, men liknar rummen på Skandionkliniken.
Foto/bild: SkärmdumpCancersjuka barn kan uppleva att strålbehandlingen är obehaglig. Nu håller en forskargrupp vid Uppsala universitet på att utveckla ett dataspel som ska förbereda barnen och förhoppningsvis göra behandlingen mindre skrämmande.
-
Hur kan vi kommunicera för ett mer hållbart samhälle?
En del av lösningen för att lyckas med miljökommunikation är att skapa kunskap tillsammans med olika samhällsaktörer och det är precis vad Neil Powell och Eva Friman fokuserar på.
Foto/bild: Mikael WallerstedtAtt vi behöver ändra beteenden för att skapa ett mer hållbart samhälle är knappast en nyhet för någon. Forskare vid Uppsala universitet deltar nu i ett forskningsprogram, Mistra Environmental Communication, vid Sveriges lantbruksuniversitet om miljökommunikation, där syftet är att skapa kunskap istället för att endast sprida den.
-
Birgitta Essén får Martin H:son Holmdahls pris
Årets Martin H:son Holmdahlpris för mänskliga fri- och rättigheter tilldelas professor Birgitta Essén, verksam vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. Prisnämnden lyfter särskilt hennes arbete kring frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter hos kvinnliga immigranter.
-
Theodora Kunovac Kallak tilldelas Göran Gustafssonpris till yngre forskare
Theodora Kunovac Kallak, forskare och biträdande universitetslektor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa har tilldelats Göran Gustafssons pris till yngre forskare motsvarande 750 000 kronor.
-
Barnmorskor vill följa kvinnor från graviditet till födsel
Över hälften av barnmorskorna är positiva till att arbeta kontinuerligt med gravida kvinnor och kunna följa samma kvinna under graviditet, förlossning och första tiden med barnet. Det visar en ny studie från Uppsala universitet där över 2 000 barnmorskor har besvarat ett frågeformulär. Studien visar att intresset är tillräckligt stort för att kunna möta upp gravidas intresse av att vårdas av en känd barnmorska.
-
Premiär för podden Amingsfredag
I maj var det premiär för podden Amningsfredag där första avsnittet handlar om amning och myter. Podden görs inför försläsningsdagen Amningsfredag som sker en gång per termin.
-
Massflykt kräver många hälsoinsatser
Vilka hälsoinsatser behöver göras för dem som flyr från kriget i Ukraina? Det finns en hel del att göra, menar Soorej Jose Puthoopparambil, forskare och lektor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa. Allt ifrån vaccinationer mot covid-19 till skolgång och stöd till föräldrar och personal så att de i sin tur kan stödja.
-
Forskningsstudie: Rädsla för covid-19 hade liten påverkan på kvinnors abortbeslut
Globalt har coronapandemin påverkat kvinnors sexualitet och reproduktion på många sätt. En nypublicerad studie visar dock att pandemin endast marginellt påverkade svenska gravida kvinnors beslut att göra abort. 13 procent uppgav att pandemin påverkat abortbeslutet. Bidragande faktorer var till exempel att de inte ville vara utan sin partner på undersökningar under graviditeten och vid förlossningen, de var oroliga för sin egen samt fostrets hälsa samt att pandemin påverkade deras ekonomi.
-
Nytt masterprogram om hållbar utveckling och global hälsa
Till hösten 2022 är det start för ett nytt masterprogram i implementering, transformativt lärande och hållbarhet. Programmet fokuserar på lärandeprocesser och implementering av aktiviteter och projekt inom hållbarhet och global hälsa.
-
SIHI Sweden launch April, 1
Welcome to SIHI Sweden launch on April, 1. SIHI Sweden is a platform for actors interested in exploring innovative ways to promote sustainable health to team up and work on new research ideas and research-based implementations of social innovations.
-
Birgitta Essen nomineras för framgångsrik forskning
Academia Net är en europeisk databas som synliggör framgångsrika kvinnor inom forskningen. Vetenskapsrådet har nominerat 274 kvinnor till databasen, bland dem 46 forskare vid Uppsala universitet, där Birgitta Essen, professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård är en utav dem.
-
Ökad förståelse av blodcancersjukdomen ALL hos barn målet för ny studie
Kan ökad kunskap från blodprover av nyfödda, så kallade PKU-prov, underlätta förståelsen av akut lymfatisk leukemi (ALL), den vanligaste cancerformen hos barn? Det är målet för en ny studie vilket uppmärksammas med anledning av internationella barncancerdagen 15 februari.
-
ERC starting grant to help identify strategies for how new diseases and pests can be addressed
Peter Jørgensen, Affiliated Researcher at Department of Women's and Children's Health, SWEDESD, receives European Research Council starting grant. The grant consists of 1,5 million Euro over five years for studying the emergence of new problem species in agriculture and human health.
-
10 miljoner till studie av unga kvinnors psykiska hälsa
Uppsala universitets tvärvetenskapliga forskningsprogram Unga kvinnors psykiska hälsa har fått ta emot en privat donation på 10 miljoner kronor. Pengarna ska bland annat gå till att bygga upp en långsiktig studie av minst 5 000 kvinnor som ska följas från 15 års ålder och livet ut. Målet är att kunna svara på bland annat vad som bidrar till, och vad som skyddar mot, psykisk ohälsa.
-
Tryggve Nevéus tilldelas pedagogiskt pris
Tryggve Nevéus, universitetslektor vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, har röstats fram av studenterna på Medicinska Studierådets årsmöte att ta emot det pedagogiska priset Lyktan.
-
NORDeHEALTH national surveys
As of today, Monday 24th of January 2022, the NORDeHEALTH national surveys are published in Sweden, Norway, Estonia and Finland. Anyone can answer by logging in to the respective national patient portal. We hope to be able to both learn more about how patients use the access to their electronic health records, and what they would like for the future. We will also be in a unique position to compare the answers from the different countries, and learn from each other.
-
Lansering av nytt nätverk: SIHI - Sociala innovationer för bättre hälsa
SIHI är en global organisation som skapats av WHO och Sida, som nu etablerar sig i Sverige. Syftet är att skapa ett nätverk för kunskapsutbyte och att knyta kontakter mellan forskare, entreprenörer och organisationer som sysslar med social innovation inom hälsa.
-
Välkomna nya medarbetare från Institutionen för Neurovetenskap
Från den 1 januari 2022 så har kvinnors och barns hälsa fått förstärkning från Institutionen för Neurovetenskap.
-
Welcome The National Centre for Knowledge on Men's Violence against Women (NCK)
On January 1, 2022, The National Centre for Knowledge on Men’s Violence against Women (NCK) joined the Department of Women’s and Children’s Health.