News
Ny studie visar: Coronapandemin har försvårat kvinnors abortbeslut
2022-12-05
Kvinnors beslut att göra abort kan bero på flera faktorer och vara mer eller mindre svårt. En forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset genomfördes på sju sjukhus i Sverige under covid-19 pandemin. Vanliga faktorer som påverkade beslutets svårighetsgrad var om deras partner var tveksam till graviditeten, om kvinnorna var födda utanför Norden, ålder över 30 år samt om de önskade (fler) barn i framtiden. Pandemin gjorde också att en del kvinnor upplevde beslutet som extra svårt.
– Ökad kunskap om kvinnors upplevelser inför abortbeslut kan hjälpa barnmorskor och gynekologer, men även beslutsfattare att styra insatser mot mer utsatta grupper, men också att förbättra information och följsamhet till preventivmedel. Ökad kunskap främjar också god rådgivning utöver gängse medicinska rutiner, säger Cerisa Obern, kursamanuens vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa och underläkare, som arbetar med abortrådgivning på Akademiska sjukhuset och är en av forskarna bakom studien.
Enligt Världshälsoorganisationen WHO är abortvård en nödvändig hälsotjänst likställd med andra hälsovårdstjänster. Den aktuella studien har fokuserat just på kvinnors beslut om att genomgå en medicinsk abort. Resultatet baseras på svar från 623 abortsökande kvinnor vid sju kliniker; förutom Akademiska sjukhuset i Uppsala; Gävle, Helsingborg, Stockholm, Visby, Västerås, och Östersund.
Studien genomfördes våren 2021, då pandemin härjade som mest. Studien pågår fortfarande, men inte på samma sätt eftersom många numera är vaccinerade.
Kvinnorna fick ranka svårighetsgraden i abortbeslutet på skalan 1-7. En av fem upplevde beslutet som mycketsvårt (7 på skalan). Hälften av kvinnorna (52 procent) upplevde abortbeslutet som lätt och något färre (48 procent) som svårt. I en liknande studie från 2011 av Marlene Makenzius och medarbetare var det färre (39 procent) som tyckte att abortbeslutet var svårt.
– En orsak till att fler kvinnor nu mot tidigare upplever abortbeslut som svårt kan bero på oron för covid-19 pandemin. De som uppgav att covid-19 i viss mån påverkat beslutet hade också svårare att bestämma sig. Totalt sett uppgav 13 procent att covid-19 mer eller mindre påverkat deras beslut, säger Tanja Tydén, barnmorska och professor emeritus vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, som var initiativtagare till studien då hon under pandemin arbetade med smittspårning inom Region Uppsala.
Även tidigare Uppsalastudier under pandemin har visat att det finns en koppling mellan abortbeslut och coronaviruset. Kvinnorna var oroliga över sin egen och för fostrets hälsa, de ville vaccinera sig innan, deras partner fick inte följa med på besök i mödravård eller på förlossningen eller att de hade ekonomiska utmaningar som en följd av pandemin.
– Även om det är svårt att klarlägga exakt vad som upplevts svårt i abortbeslutet så tillför denna studie nya aspekter på hur en pandemi påverkar kvinnorna. Den stärker även tidigare forskningsrön att socioekonomiska faktorer i hög grad påverkar abortbeslut. Studien visar också att det var vanligare med sämre självskattad psykiskt välbefinnande efter graviditetsbeskedet i gruppen som upplevde abortbeslutet som svårt, trots att det inte fanns skillnader mellan grupperna innan graviditeten. Det indikerar att beslutet om abort är särskilt svårt för en del kvinnor, framhåller Tanja Tydén.
Svårigheterna att fatta beslut menar hon också kan ses i ljuset av den pågående internationella debatten om abort. Abortvården har fått ökad status i WHOs riktlinjer vilket innebär att abort ska ses som en rättighet och vara en lika självklar del av hälsovården som rätten till en trygg och säker förlossning. Under pandemin fungerade abortvården bra i Sverige, men i många länder blev det begränsningar.
Nyheter
-
Årets pedagogiska pris inom medicin och farmaci till Tryggve Nevéus
2023-05-25
-
Kim Ramme och Mikael Sundin tilldelas årets forskningsanslag från Johanna Ahléns minnesfond
2023-05-23
-
Mer medel till forskning om äggstockscancer
2023-05-18
-
Nikotin från en cigarett påverkar östrogenproduktionen
2023-05-15
-
Hon vill öka genusmedvetenheten i forskning och undervisning
2023-04-27
-
Important to bring scientific evidence to policymakers and practitioners
2023-04-24
-
Larmbehandling och läkemedel effektiva mot sängvätning
2023-04-13
-
Godkänt examenstillstånd för arbetsterapeutexamen
2023-03-01
-
U-CARE presented new research videos at Reginateatern
2023-02-24
-
Vaccintveksamhet största utmaningen vid HPV-vaccineringen
2023-02-21
-
Ökad otrygghet hos föräldrar som tvingades separera från nyfödda inom neontalavården under pandemin
2023-02-21
-
Nya stödlinjer för våldsutsatta män och transpersoner
2023-02-17
-
Vad kan vi lära av vår patientjournal på nätet?
2023-02-15
-
The healthcare sector often overestimates its importance for global health
2023-02-03
-
Tidiga smakprov avslutar amning
2023-01-23
-
Nyanländas sociala värderingar
2023-01-20
-
Anslag från Vetenskapsrådet 2022
2022-12-12
-
Marie Skłodowska-Curie Actions Postdoctoral Fellowship
2022-12-08
-
Ny studie visar: Coronapandemin har försvårat kvinnors abortbeslut
2022-12-05
-
Asklepiospriset för bästa vetenskapliga artikel 2022
2022-12-02
-
New major EU-funded research project takes broader approach to mental health
2022-11-30
-
Kurs utvecklad vid Uppsala universitet prisad av Enlight
2022-11-23
-
Machine learning classifies premenstrual dysphoric disorder in terms of grey matter structure
2022-11-09
-
Ny webbplats för kvinnofridslinjen.se
2022-11-09
-
Säkrare diagnos av barn med cancer vinner Guldpillret
2022-10-27
-
Forskning om vård på lika villkor
2022-10-25
-
Mindfulness and stress management course
2022-09-29
-
Spel ska underlätta för barn med cancer
2022-08-16
-
Hur kan vi kommunicera för ett mer hållbart samhälle?
2022-07-18
-
Birgitta Essén får Martin H:son Holmdahls pris
2022-06-22
-
Theodora Kunovac Kallak tilldelas Göran Gustafssonpris till yngre forskare
2022-06-17
-
Barnmorskor vill följa kvinnor från graviditet till födsel
2022-05-30
-
Premiär för podden Amingsfredag
2022-05-06
-
Massflykt kräver många hälsoinsatser
2022-04-01
-
Forskningsstudie: Rädsla för covid-19 hade liten påverkan på kvinnors abortbeslut
2022-03-30
-
Nytt masterprogram om hållbar utveckling och global hälsa
2022-03-15
-
SIHI Sweden launch April, 1
2022-03-14
-
Birgitta Essen nomineras för framgångsrik forskning
2022-03-07
-
Ökad förståelse av blodcancersjukdomen ALL hos barn målet för ny studie
2022-02-15
-
ERC starting grant to help identify strategies for how new diseases and pests can be addressed
2022-02-10
-
10 miljoner till studie av unga kvinnors psykiska hälsa
2022-02-01
-
Tryggve Nevéus tilldelas pedagogiskt pris
2022-02-01
-
NORDeHEALTH national surveys
2022-01-24
-
Lansering av nytt nätverk: SIHI - Sociala innovationer för bättre hälsa
2022-01-21
-
Välkomna nya medarbetare från Institutionen för Neurovetenskap
2022-01-19
-
Welcome The National Centre for Knowledge on Men's Violence against Women (NCK)
2022-01-16
-
Maria Hägglund tilldelas forskningsanslag från Johanna Ahléns minnesfond 2021
2021-12-13
-
Sveriges första WHO-center för migration och hälsa
2021-12-13