News

Soorej är lektor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa och ledare för det nya centret tillsammans med Inger Sundström Poromaa, professor och prefekt. Institutionen har samarbetat en hel del med WHO under de senaste åren och bidragit med expertis inom migration och hälsa. Nu knyts den ännu närmare WHO, efter utnämningen till WHO collaborating centre on Migration and Health Data and evidence.

– Det här är ett erkännande för den forskning kring migration som länge bedrivits vid institutionen, säger Inger Sundström Poromaa.

– Uppdraget innebär att vi ger support och råd till WHO och WHO:s medlemsländer till exempel när det gäller forskning, design av utbildningar och bistår WHO i olika aktiviteter. Vi ska också samarbeta med andra institutioner och organisationer i världen, som arbetar inom området migration och hälsa.

Utveckla en vägledning
I en uppdragsbeskrivning presenteras olika aktiviteter vid det nya WHO-centret för migration och hälsa. Bland annat ska institutionens forskare utveckla en vägledning om hälsa på förvar. En annan uppgift är att hjälpa WHO Europa att utveckla en enkät för att följa upp implementeringen av WHO Europas strategi för att förbättra flyktingar och migranters hälsa inom den WHO:s europeiska region.

Soorej Jose Puthoopparambil, lektor vid
institutionen för kvinnors och barns hälsa.
Foto: Mikael Wallerstedt
– Vi kommer att vetenskapligt stödja WHO:s huvudkontor att utveckla den första globala WHO-rapporten om hälsa bland flyktingar och migranter. Vi ska också jobba för att utveckla vårt center till en samarbetsplattform för alla inom och utanför universitetet och Sverige som vill samarbeta med oss och WHO för att främja flyktingar och migranters hälsa, säger Soorej Jose Puthoopparambil.

Soorej är själv nyligen hemkommen från ett WHO-uppdrag på gränsen mellan Litauen och Belarus. WHO gjorde en bedömning av hälsosituationen för migranter och Soorej Jose Puthoopparambil deltog som extern expert.

Använda vetenskaplig evidens
Aktiviteterna är riktade mot att stödja myndigheter och internationella organisationer att använda vetenskaplig evidens i sitt dagliga arbete.

Kommer det här också att ha betydelse för forskningen?
– Ja, genom att förvandla viktig evidens från forskning till ett mer begripligt format för att öka samhällsnyttan. Samarbetet innebär också att vi har tillgång till WHO:s experter, och möjlighet att bjuda in WHO som samarbetspartner i kommande forskningsprojekt och bättre användning av vår och andras forskning och kunskap i globala guider och andra dokument, säger Soorej Jose Puthoopparambil.

Nyhet från Uppsala Universitet