Huvudforskningsområden

1. Leukemi

  1. Akuta och sena biverkningar vid ALL
    1. Neurotoxicitet vid ALL (Harila-Saari, Christoforaki, et al.).
    2. Skelettbiverkningar vid ALL (Harila-Saari, Giertz, et al.).
    3. Metabola och immunologiska sen effekter av kemoterapi hos hög-risk och infant ALL patienter (Harila-Saari, Bergstein, Lähteenmäki et al.)
  2. Molekylära och kliniska studier vid barncancer med fokus på leukemi (Ljungman, Gustafsson, Leijonhufvud et al.)
  3. Epigenetiska och genetiska förändringar hos barn med ALL och AML (Palle, Harila-Saari, Nordlund et al.)
  4. Insulinresistens och kroppssammansättning hos unga vuxna efter stamcellstransplantation i barndomen (Frisk, Öberg, et al).

2. Solida tumörer

  1. Hodgkin lymfom hos barn och ungdomar (Englund, Ljungman, et al.)
  2. Genetiska studier vid lymfom (Englund et al.)
  3. Mjukdelssarkom hos barn och ungdomar (Ljungman et al.)

3. Hjärntumörer

  1. Sena kognitiva komplikationer efter CNS-bestrålning hos barn (Ljungman, Harila Saari, Söderström et al.)
  2. Kärl- och andra förändringar efter strålbehandling mot CNS (Harila Saari, Ljungman Lahne, et al.)
  3. Studier av oligodendroglinala tumörer (Ahlsten, Ehrstedt, et al.)
  4. Uppföljningsstudie av barn och ungdomar med låggradiga astrocytom i bakre skallgropen inom Uppsala- Örebroregionen 1995–2011 (Frisk, Kristiansen, et al.)
  5. Barnhjärntumörmodeller i möss (PDX) och behandling inriktad mot nya mål som komplement till standardbehandling (Swartling (IGP), Giraud, et.al.)

4. Stödjande behandling vid cancer hos barn och ungdomar

Se även 1:1:1, 2, 4

  1. Interventioner mot ingreppssmärta hos barn och ungdomar med cancer (Ljungman, Hedén, Kamsvåg Magnusson et al.)
  2. Interventioner mot oral mucosit hos barn och ungdomar med cancer(Ljungman, Kamsvåg Magnusson, Thorsell et al.)
  3. Vitamin D hos barn med cancer (Frisk, Jackmann, et al.)
  4. Klinisk minifabrik för individualiserad medicinering baserad på 3-D skrivarteknik och nanoteknologi vid svåra sjukdomar (Paulsson, Ljungman, Liminga et al.)

5. Psykosociala studier och etik

  1. Förberedd för strålbehandling - Interventionsprogram för att stödja barn och ungdomar (Ljungman, Engvall, et al.)
  2. Syskondonatorer; etiska aspekter (Frost, et al.)

6. Nationella och internationella studier/behandlingsprotokoll; aktivt deltagande

  1. ALLTogether (Harila-Saari)
  2. AML 2004 (Palle J)
  3. CWS (Ljungman G)
  4. EuroNET-PHL-C2 (Englund A)

7. Särskilda resurser för Uppsalas barnonkologi

  1. Protonstrålning på Skandionkliniken
  2. Nordisk biobank för barnleukemi (Frost, Palle)
  3. Nationella Barntumörbanken (Ljungman klinisk ledare och ordförande för styrgruppen)

8. Övriga neurologiska projekt

  1. Uppföljning av epilepsipatienter (Lundberg et al.)
  2. Uppföljning av patienter med ventrikuloperitoneala shuntar (Liminga et al.)

Till huvudforskningsområden

Projekt

1. Leukemi hos barn

  1. Akuta och sena biverkningar vid ALL
    1. Neurotoxicitet vid ALL (Harila Saari, Christoforaki, et al.)
      Svåra akuta CNS biverkningar är vanliga under ALL behandling och kan leda till senare epilepsi och inlärningssvårigheter. Vi studerar deras incidens och mekanismer inom ramen för det europeiska ALL-behandlingsprotokollet, ALLTogether. Liqvorprover samlas för att studera prediktiva biomarkörer för CNS biverkningar, och CNS biverkningar studeras även i ett stor internationellt register på mer än 1400 barn med ALL och neurotoxicitet.
    2. Skelettbiverkningar vid ALL (Harila Saari, Giertz, et al.)
      Bennekroser utvecklas hos ungefär 7% av patienter med ALL. Det finns idag ingen beprövad behandling. Vi studerar utveckling av bennekroser i det europeiska ALLTogether leukemiprotokollet och om tidigt bisfosfonatbehandling kan förhindra progress av bennekroser och utveckling artros. Sena komplikationer och livskvalite efter bennekroser studeras, och det prediktiva värdet av ett nytt radiologisk klassificeringssystem analyseras.
    3. Metabola och immunologiska sen effekter av kemoterapi hos högrisk- och infant-ALL patienter (Harila-Saari, Bergstein, Lähteenmäki et al.).
      NOPHO ALL2008 protokollets högrisk kemoterapiarm har varit exceptionellt intensiv. Vi studerar metabola effekter och immunitet efter denna behandling. Vi studerar även genetiska markörer för tidigt åldrande hos dessa patienter; telomerlängd och DNA metyleringsålder.
      Biverkningar, speciellt förekomst av infektioner, studeras hos infant ALL patienter som har behandlats med det ovanligt intensiva svenska Infant ALL2014 protokollet.
  2. Molekylära och kliniska studier vid barncancer med fokus på leukemi (Ljungman, Gustafsson, Leijonhufvud et al.)
    Patienter med leukemi analyseras med avseende på genetiska förändringar och resultaten jämförs med förändringar i PKU prov. Ett annat mål är att öka förståelsen kring Torque teno virus (TTV) och om detta virus kan påverka sjukdomsförloppet vid olika barnonkologiska diagnoser. TTV analyseras i akutsera från diagnos på ca 500 barn som behandlats för cancer i Uppsala med hjälp av helgenomssekvensering och om TTV nivåer kan användas som mått på immunfunktion.
  3. Epigenetiska och genetiska förändringar hos barn med ALL och AML (Palle, Harila-Saari, Nordlund et al.)
    ALL utvecklas från den maligna transformationen av förstadier till B- och T-celler i benmärgen men mekanismerna är okända. Denna studie syftar till att öka vår förståelse av den epigenetiska regleringen för leukemiutveckling. Vi studerar DNA-metylering som en biomarkör för klassificering, prognos och sjukdomsprogression vid barnleukemi och även mutationer som stör gener som är involverade i kromatinmodifiering.
  4. Insulinresistens och kroppssammansättning hos unga vuxna efter stamcellstransplantation i barndomen (Frisk, Öberg, et al).
    Hematopoetisk stamcellstransplantation (HSCT), som oftast adderas till tidigare primär leukemibehandling, kan ge upphov till ett flertal sena komplikationer. Förutom de direkt hjärtskadande effekterna av behandlingen (cytostatika och strålning) visar allt fler studier att individer som genomgått HSCT även löper en ökad risk att utveckla så kallade kardiometabola riskfaktorer, som kännetecknas av fetma, rubbad sockeromsättning, förhöjda blodfetter och högt blodtryck och som i sig innebär en ökad risk för insjuknande i hjärt- och kärlsjukdom och diabetes.

2. Solida tumörer

  1. Hodgkinlymfom hos barn och ungdomar (Englund, Ljungman, et al.)
    I detta projekt gjordes en genomgång av patienter med Hodgkins lymfom i Sverige under 25 år, immunhistokemisk studie med analys av mikromiljön runt tumörcellerna relaterat till kliniska parametrar, en jämförelse av behandlingsresultat barn/unga vuxna i Sverige och Danmark, samt en analys av behovet av sjukvård efter genomgången behandling.
  2. Genetiska studier vid lymfom (Englund et al.)
    Detta är ett samarbetsprojekt mellan UU och KI. Genom att kartlägga genetiken i lymfom hos barn och unga vuxna hoppas man kunna hitta de signalvägar som styr tumörutvecklingen och i förlängningen kan denna typ av studier medföra att målriktad behandling kan ges med förhoppningsvis mindre biverkningar. Man kommer att analysera samtliga lymfomgrupper hos barn och unga vuxna i Sverige från 2000 och framåt och jämföra om det finns skillnader i uttryck mellan olika lymfomtyper och mellan barn och unga vuxna patienter.
  3. Mjukdelssarkom hos barn och ungdomar (Ljungman et al.)
    Ljungman är svensk PI för en internationell mjukdelssarkomstudie och deltar i en rad olika studier där olika aspekter av diagnostik, behandling och uppföljning utvärderas för ett stort antal olika mjukdelssarkom, ofta i formen av randomiserade kontrollerade studier.

3. Hjärntumörer

  1. Sena kognitiva komplikationer efter CNS-bestrålning hos barn (Ljungman, Harila Saari, Söderström, Ehrstedt, et al.)
    Kognitiva, psykosociala och hälsorelaterade komplikationer vid strålning mot CNS kommer att studeras och jämföras med strålplaner och resultat på ögonrörelsemätningar. Jämförelser kommer att ske med en åldersmatchad frisk kontrollgrupp. Studien kan ge ny kunskap om strålrelaterade sena komplikationer och förbättra neuropsykologiska screening- och rehabiliteringsmetoder som planeras användas som underlag i en framtida prospektiv studie för alla som erhåller protonstrålning via Skandionkliniken i Uppsala.
  2. Kärl- och andra förändringar efter strålbehandling mot CNS (Harila Saari, Ljungman Lahne, et al.)
    Här jämförs förändringar i hjärnan efter proton- och fotonbestrålning med särskilt focus på sekundära hjärntumörer, kärlförändringar och förändringar i den vita substansen i hjärnan, och deras association med kognitiva funktioner och livskvalité. Vi analyserar telomerlängd och DNA metyleringsålder (biologisk klocka) för att undersöka hur strålning påverkar kroppens åldrandeprocesser.
  3. Glioneuronala tumörer i barndomen – klinik, utfall och möjliga nya behandlingar (Ahlsten, Ehrstedt, et al.)
    Det övergripande målet var att beskriva och studera långtidsprognos med avseende på epilepsi, neurologiska sena komplikationer, kognitiva svårigheter, hälsorelaterad livskvalitet, psykiatrisk problematik och framtida möjligheter till sysselsättning i form av studier och arbete. Vidare studeras förekomst av somatostatinreceptorer och mTOR aktivering i tumörerna för att undersöka om behandling med somatostatin analoger och/eller mTOR hämmare kan vara en potentiell behandlingsväg för patienter med inoperabel tumör, som orsakar tumörprogress och/eller terapiresistent epilepsi.
  4. Uppföljningsstudie av barn och ungdomar med låggradiga astrocytom i bakre skallgropen inom Uppsala- Örebroregionen 1995–2011 (Frisk, Kristiansen, et al.)
    Låggradiga astrocytom är den vanligaste typen av hjärntumör i barndomen och lillhjärnan den vanligaste lokalisationen. Mortaliteten är låg men det föreligger bristfällig kunskap om den långsiktiga prognosen neurologiskt och kognitivt. Syftet med projektet är att undersöka om patienter, som behandlats för låggradiga astrocytom har komplikationer som påverkar fysisk- och psykisk hälsa, kognitiva funktioner och livskvalitet samt om detta påverkade den psykosociala och utbildningsmässiga situationen under barndomen och i vuxen ålder.
  5. Barnhjärntumörmodeller (PDX) och behandling inriktad mot nya mål som komplement till standardbehandling (Swartling (IGP), Giraud, et.al.)
    I prekliniska modeller med xenografter, dvs PDX eller cell-linjer, kommer möss med inplanerad hjärntumör kunna behandlas med kemo- och/eller radioterapi eller annan nyare målinriktad behandling för att därefter utvärderas med CT, PET, MRI mm. Målet är att denna information skall paras med den kliniska informationen, med bland annat sekvenserad tumörvävnad, och leda till förslag till individualiserad behandling..

4. Stödjande behandling hos barn och ungdomar med cancer
Se även 1:1:1, 2, 4

  1. Interventioner mot ingreppssmärta hos barn och ungdomar med cancer (Ljungman, Hedén, Kamsvåg Magnusson et al.)
    Smärta är ett stort problem för barn med cancer. Smärta kan var orsakad av ingrepp, behandling (biverkningar av cytostatika och/eller strålbehandling) eller cancersjukdomen i sig. I detta projekt undersöker vi ingreppssmärta och olika farmakologiska och psykologiska interventioner i randomiserade kontrollerade studier.
  2. Interventioner mot oral mucosit hos barn och ungdomar med cancer (Ljungman, Kamsvåg Magnusson, Thorsell, et al.)
    Oral mucosit är ett smärtsamt tillstånd med inflammation och sår i munslemhinnan orsakad av cytostatika och/eller strålbehandling och är särskilt vanlig vid hematopoetisk stamcellstransplantation. Smärtan kan variera, men är ibland så svåra att patienten inte kan äta fast föda eller dricka. I riktigt besvärliga fall kan patienten vare sig tala eller svälja sin saliv. Särskilda farmakologiska och psykologiska interventioner som skulle kunna förebygga, minska eller lindra oral mucosit undersöks i randomiserade kontrollerade studier.
  3. Vitamin D hos barn med cancer (Frisk, Jackmann, et al.)
    Detta projekt syftar till att undersöka förekomst och grad och konsekvenser av vitamin D-brist hos barn som behandlas och har behandlats för cancer samt att studera om tillskott kan minska dessa konsekvenser. Uppgifter om möjliga kliniska konsekvenser av vitamin D-brist, såsom infektionsepisoder och andra orsaker till sjukhusvistelse mellan cellgiftsbehandlingarna kommer studeras, och vilken vitamin D-dos som krävs för att dessa barn ska uppnå normala nivåer kommer undersökas.
  4. Klinisk minifabrik för individualiserad medicinering baserad på 3-D skrivarteknik och nanoteknologi vid svåra sjukdomar (Paulsson, Ljungman, Liminga, Strömme, Bergström, et al.)
    Vid behandling av barn med svåra sjukdomar saknas ofta lämpliga beredningsformer för att kunna administrera rätt dos på ett säkert sätt. Vi ämnar utveckla en kliniknära funktion som på bara någon timme ska kunna tillhandahålla kvalitetssäkrade, väldokumenterade fasta beredningsformer (kapslar) av ett brett spektrum av läkemedel för individuell dosering till barn och i förlängningen även andra patienter i behov av personligt anpassad dosering.

5. Psykosociala studier och etik

  1. Förberedd för strålbehandling - Interventionsprogram för att stödja barn och ungdomar (Ljungman, Engvall, et al.)
    Den övergripande målsättningen är att minska oro, rädsla och främja kunskap, förståelse om strålbehandling samt erbjuda åldersanpassade strategier. Samarbete är etablerat med Institutionen för speldesign, Uppsala universitet. Vid utvecklandet av interventionsprogrammet involveras barn, ungdomar, föräldrar och personal utifrån erfarenheter i ett tidigare projekt, Design och utvärdering av omvårdnadsmiljö och teknik vid radioterapi, som genomfördes i Umeå, Uppsala och Stockholm.
  2. Syskondonatorer; etiska aspekter (Frost, et al.)
    Målsättningen är att undersöka de psykosociala följderna för barn och ungdomar av att vara benmärgsdonator för ett sjukt syskon. Framförallt vill man studera psykosociala och etiska aspekter.

6. Nationella och internationella studier/behandlingsprotokoll; aktivt deltagande

  1. ALLTogether (Harila-Saari)
  2. AML 2004 (Palle J)
  3. CWS (Ljungman G)
  4. EuroNET-PHL-C2 (Englund A)

7. Särskilda resurser för Uppsalas barnonkologi

  1. Protonstrålning
    Scandionkliniken i Uppsalas som startade 2015 har medfört en viktig utökning av den barnonkologiska behandlingsarsenalen. Protonbehandling gör att strålfälten kan avgränsas med stor precision. Denna teknik fyller ett särskilt stort behov vid strålbehandling av tumörer i, eller nära, centrala nervsystemet – i synnerhet hos barn vars nervsystem inte är färdigutvecklade. Förutom att kunna begränsa biverkningarna inom CNS kan även andra organ sparas – exempelvis vid generell kraniospinal strålbehandling. Tillkomsten av Scandionkliniken ger även utökade möjligheter till strålbehandling i de lägre åldrarna, där man för närvarande är restriktiv på grund av risker för allvarliga sena komplikationer, framför allt från hjärnan. Scandionkliniken är en nationell, och även nordisk, resurs, vilket medför en betydande tillströmning av pediatriska patienter till Uppsala. Detta kommer att öppna för forskningsinsatser inom flera områden - alltifrån rent radioterapeutiska frågeställningar till frågor rörande omvårdnad och sena komplikationer hos dessa patienter. Denna forskning kommer sannolikt i stor utsträckning i framtiden bedrivas som nationella eller multicenter projekt.
  2. Nordisk biobank för barnleukemi (Frost huvudansvarig, Palle et al.)
  3. Nationella Barntumörbanken (Ljungman klinisk ledare och ordförande för styrgruppen

8. Övriga neurologiska projekt

  1. Uppföljning av epilepsipatienter (Lundberg et al.)
  2. Uppföljning av patienter med ventrikuloperitonela shuntar (Liminga et al.)

Till Projekt