Tidiga och sena komplikationer

Insulinresistens och kroppssammansättning hos unga vuxna efter stamcellstransplantation i barndomen
Frisk, Öberg, et al.
Hematopoetisk stamcellstransplantation (HSCT), som oftast adderas till tidigare primär leukemibehandling, kan ge upphov till ett flertal sena komplikationer. Förutom de direkt hjärtskadande effekterna av behandlingen (cytostatika och strålning) visar allt fler studier att individer som genomgått HSCT även löper en ökad risk att utveckla så kallade kardiometabola riskfaktorer, som kännetecknas av fetma, rubbad sockeromsättning, förhöjda blodfetter och högt blodtryck och som i sig innebär en ökad risk för insjuknande i hjärt- och kärlsjukdom och diabetes.

Sena kognitiva komplikationer efter CNS-bestrålning hos barn
Ljungman, Söderström, et al.
Kognitiva, psykosociala och hälsorelaterade komplikationer vid strålning mot CNS kommer att studeras och jämföras med strålplaner och resultat på ögonrörelsemätningar. Jämförelser kommer att ske med en åldersmatchad frisk kontrollgrupp. Studien kan ge ny kunskap om strålrelaterade sena komplikationer och förbättra neuropsykologiska screening- och rehabiliteringsmetoder som planeras användas som underlag i en framtida prospektiv studie för alla som erhåller protonstrålning via Skandionkliniken i Uppsala.

Glioneuronala tumörer i barndomen – klinik, utfall och möjliga nya behandlingar
Ahlsten, Ehrstedt, et al.
Det övergripande målet var att beskriva och studera långtidsprognos med avseende på epilepsi, neurologiska sena komplikationer, kognitiva svårigheter, hälsorelaterad livskvalitet, psykiatrisk problematik och framtida möjligheter till sysselsättning i form av studier och arbete. Vidare studeras förekomst av somatostatinreceptorer och mTOR aktivering i tumörerna för att undersöka om behandling med somatostatin analoger och/eller mTOR hämmare kan vara en potentiell behandlingsväg för patienter med inoperabel tumör, som orsakar tumörprogress och/eller terapiresistent epilepsi.

Uppföljningsstudie av barn och ungdomar med låggradiga astrocytom i bakre skallgropen inom Uppsala- Örebroregionen 1995–2011
Frisk, Kristiansen, et al.
Låggradiga astrocytom är den vanligaste typen av hjärntumör i barndomen och lillhjärnan den vanligaste lokalisationen. Mortaliteten är låg men det föreligger bristfällig kunskap om den långsiktiga prognosen neurologiskt och kognitivt. Syftet med projektet är att undersöka om patienter, som behandlats för låggradiga astrocytom har komplikationer som påverkar fysisk- och psykisk hälsa, kognitiva funktioner och livskvalitet samt om detta påverkade den psykosociala och utbildningsmässiga situationen under barndomen och i vuxen ålder.

Interventioner mot ingreppssmärta hos barn och ungdomar med cancer
Ljungman, Hedén, Kamsvåg Magnusson et al.
Smärta är ett stort problem för barn med cancer. Smärta kan var orsakad av ingrepp, behandling (biverkningar av cytostatika och/eller strålbehandling) eller cancersjukdomen i sig. I detta projekt undersöker vi ingreppssmärta och olika farmakologiska och psykologiska interventioner i randomiserade kontrollerade studier.

Interventioner mot oral mucosit hos barn och ungdomar med cancer
Ljungman, Kamsvåg Magnusson, Thorsell, Blacker, et al.
Oral mucosit är ett smärtsamt tillstånd med inflammation och sår i munslemhinnan orsakad av cytostatika och/eller strålbehandling och är särskilt vanlig vid hematopoetisk stamcellstransplantation. Smärtan kan variera, men är ibland så svåra att patienten inte kan äta fast föda eller dricka. I riktigt besvärliga fall kan patienten vare sig tala eller svälja sin saliv. Särskilda farmakologiska, fysikaliska och psykologiska interventioner som skulle kunna förebygga, minska eller lindra oral mucosit undersöks i randomiserade kontrollerade studier.

Farmakogenomik vid cytostatikainducerad toxicitet hos barn med fokus på märgtoxicitet
Ljungman, Hansson, Green, Wadelius, Paulsson, et al.
Det övergripande målet med detta projekt är att, genom att identifiera olika genetiska varianter som kan ge en ökad risk för cytostatikainducerad toxicitet, förbättra behandlingen med cytostatika för barn med cancer för att på så sätt minska risken för potentiellt livshotande biverkningar och förbättra livskvalitet.

Vitamin D hos barn med cancer
Frisk, Jackmann, et al.
Detta projekt syftar till att undersöka förekomst och grad och konsekvenser av vitamin D-brist hos barn som behandlas och har behandlats för cancer samt att studera om tillskott kan minska dessa konsekvenser. Uppgifter om möjliga kliniska konsekvenser av vitamin D-brist, såsom infektionsepisoder och andra orsaker till sjukhusvistelse mellan cellgiftsbehandlingarna kommer studeras, och vilken vitamin D-dos som krävs för att dessa barn ska uppnå normala nivåer kommer undersökas.