Unga kvinnors psykiska hälsa

Bakgrund

Den självrapporterade psykiska hälsan minskar såväl i Sverige som i andra utvecklade länder. Framför allt i den yngre åldersgruppen och särskilt bland de yngre kvinnorna, ökar andelen med upplevd stress, oro, ångest och nedsatt psykiskt välbefinnande. Denna utveckling sker parallellt med att en allt större del av sjukfrånvaron kopplas till psykisk ohälsa; en förändring som skett succesivt under en längre tid och som ytterligare drivits på i spåren av Covid 19. Psykiatriska diagnoser har blivit en av de främsta orsakerna till sjukfrånvaro i en rad ekonomiskt utvecklade länder. Under de tre senaste decennierna ökade de psykiatriska diagnosernas andel av den längre sjukfrånvaron i Sverige från 13 till 45 procent bland kvinnor och från 16 till 33 procent bland män (Socialförsäkringsrapport 2020:8). I ett globalt perspektiv, förklaras en betydande del av den totala sjukdomsbördan av psykiska ohälsotillstånd som depression, ångest, stress och anpassningssvårigheter. Det senare benämns i Sverige som utmattningssyndrom. Dessa ohälsotillstånd bidrar i sin tur till mänskligt lidande, nedsatt fysisk och psykologisk funktion, förkortad livslängd och betydande kostnader på individuell och samhällelig nivå. Ängslan, oro, ångest i kombination med en förlamande trötthet och känslomässig svikt är vanligt, vilket kan resultera i ansträngda sociala och professionella relationer.

Denna så kallade ”nya psykiska ohälsan” manifesteras på olika sätt för olika individer, grupper av individer, i olika sociala sammanhang. Ibland kan dessa uttryck kopplas till mätbara neurobiologiska förändringar, ibland inte. Mycket kvarstår att klarlägga avseende interaktionerna mellan neurobiologiska mekanismer, självrapporterade symtom, observerbara beteenden, sociala interaktioner, kulturella yttringar och hur dessa tillsammans bildar en matris som kan förklara den ”nya psykiska ohälsans” många olika uttryck.

Med detta sagt är många av orsakerna till det nya ohälsopanoramat inte kända. Klart är att de etablerade mycket svåra psykiatriska tillstånden, uttryckt framför allt i svåra psykoser och bipolär sjukdom, inte ökat. Uppenbarligen har det snarare tillkommit en stor grupp av tillstånd, eller manifestationer, som delvis delar symptombild med allvarlig psykisk sjukdom, men samtidigt befinner sig i något som skulle kunna betraktas som ett gränsland till psykisk sjukdom. Idag finns inga starka stöd för att en strikt biologisk syn kan ge mer än en partiell förklaring till, och tolkning av dessa uttryck. En del lärdomar torde gå att dra av hur psykisk ohälsa har beskrivits och förklarats historiskt. Andra finns att hämta i vår samtid där nya tekniker för hjärnavbildning, digital fenotypning - ”the quantified self”, avancerade molekylära analysmetoder, hantering av stora mängder data via maskininlärning och artificiell intelligens tillsammans med innovativa grepp för att kartlägga interaktion, kommunikation och inverkan av det sociala medielandskapet ger unika möjligheter till en ny och utvidgad förståelse.

Syfte

Vi lanserar nu ett tvärvetenskapligt program som undersöker den psykiska ohälsans uttryck och möjliga orsaker fysiologiskt, psykologiskt, socialt och kulturellt. Som en del i detta program vill vi föreslå skapandet av en väl karaktäriserad, longitudinell kohort som skulle göra det möjligt att fånga flera aspekter av psykisk hälsa: demografiska, biologiska, emotionella, kognitiva, beteende- och erfarenhetsmässiga, samhälleliga, samt studera samspelet mellan dessa.

Kohorten ska inkludera information från minst fem tusen personer, i första hand flickor och unga kvinnor, i åldersgrupper från 15 års ålder och uppåt med en representation som avspeglar Sveriges demografi. Genom att årligen inhämta information från försökspersonerna – i nuläget via mobilapplikationer; framledes beroende på teknikutvecklingen - ges goda förutsättningar att följa utveckling, predicera och skapa nya hypoteser/frågeställningar. Dessutom ges möjlighet att följa försökspersonerna genom pubertet, introduktion i arbetslivet och barnafödande samt dessutom fortsättningsvis även följa denna generations nyfödda barn och deras interaktion med föräldrarna.

Sverige är välkänt för sina longitudinella kohorter, t ex 1913 års män som fortfarande rapporterar hälsodata i högrankade internationella tidskrifter. I Sverige finns även ett stort antal nationella register som kan kopplas ihop och anslutas till information från en kohort, och som i sin tur kan bearbetas med maskinlärning och andra moderna statistiska metoder för att svara på frågor om hälsa, levnadsvanor, mm. Från den stora kohorten kan undergrupper av försökspersoner inbjudas för mer specifika frågeställningar som kräver hög- eller semistrukturerade intervjuer, observationer, provtagning, hjärnavbildning, psykofysiologiska undersökningar med mera.  

Den tvärvetenskapliga och longitudinella ansatsen ger oss möjlighet att utveckla kunskapen om hur fysiologiska, psykologiska, sociala och kulturella orsaker och uttryck av psykisk ohälsa samspelar med varandra och över tid. I kombination med studier om unga kvinnors upplevelser och erfarenhet, historiska och kulturella yttringar samt digitala och sociala medier skapas en grund för tvärvetenskapligt informerade och hållbara strategier. Vi förväntar oss att dessa strategier kan användas för att effektivt förebygga och behandla psykiska besvär och psykiatriska tillstånd.

Senast uppdaterad: 2022-12-15