Global hälsa och hållbar utveckling
Global hälsa är ett expansivt område med ökande relevans. Ämnet har sina rötter i folkhälsa och internationell hälsa. Enligt en definition är global hälsa en kombination och integration av klassisk patientfokuserad medicin och interventioner för förbättrad hälsa på samhällsnivå. Global hälsa står på två ben som reflekterar detta. Dels handlar ämnet om att skapa beredskap för att klara av globala och transnationella hälsohot såsom antibiotikaresistens, utbrott av nya virussjukdomar eller den ökande graden av övervikt och fetma i världen. Dels handlar det om att studera och motverka ojämlikhet i hälsa som baseras på socioekonomiska och kulturella faktorer. Båda dessa huvuduppgifter för global hälsa innebär att ämnet är tvärvetenskapligt till sin natur, då medicinsk grundforskning och klinisk medicin måste kombineras med samhälls- och beteendevetenskap, juridik, naturvetenskap och teknik m.m. för att kunna lösa de komplexa problem som ämnet tar sig an.
Global hälsa har utvecklats som en följd av den globala samhällsutvecklingen. Världen har de senaste decennierna sett en ojämförligt snabb utveckling som omskapat demografi, epidemiologi och förutsättningar för jordens befolkning. Idag bor majoriteten av världens befolkning i medelinkomstländer, med sina basala hälso- och livsbehov tillgodosedda. Medan gapet mellan den fattigaste och rikaste femtedelen av jordens befolkning är enormt och fortsätter att öka, har fattigdomen de senaste 40 åren halverats och barnadödligheten har sjunkit dramatiskt, vilket tillsammans med förbättrade livsvillkor senare i livet lett till en ökande medellivslängd, vilken idag är 74 år i snitt globalt. Vi har gått från en bipolär värld med i- och u-länder till en gemensam och alltmer integrerad verklighet. Dessa anmärkningsvärda förbättringar har inte bara omformat förutsättningarna och möjligheterna för världens befolkning och fört oss alla närmare varandra, de har också inneburit att vi idag har globala utmaningar som vi aldrig tidigare behövt tackla. Det är i denna situation som global hälsa verkar.
De globala hållbarhetsmålen, på engelska the Sustainable Development Goals (SDGs), tar sig an dessa utmaningar som världen idag står inför. De 17 hållbarhetsmålen betonar det globala ansvaret och att inget land kan klara av uppgiften ensamt. Agenda 2030 handlar därför om hur vi kan omvandla mål till handling och bygga hållbara samhällen för alla. Hållbarhetsagendan har tre dimensioner: den ekologiska, den ekonomiska och den sociala, och även om mycket har kommit att handla om de akuta miljö- och klimathot världen idag har att handskas med är alla tre dimensionerna nödvändiga, vilket betonas inom global hälsa. De ekologiska utmaningarna skapar till exempel förändrade förutsättningar för infektionssjukdomar och livsmedelsförsörjning, med risk för nya epidemier, ökad malnutrition och migration globalt. De ekonomiska utmaningarna berör exempelvis fattigdom, förändrade konsumtionsmönster och överkonsumtion, antibiotikaresistens och finansiering av hälsosystem. Social hållbarhet handlar om hur rättighetsperspektivet kan implementeras för att uppnå bästa möjliga hälsa för alla och hur jämlik hälsa (equity in health) kan främjas.
Det tredje hållbarhetsmålet, SDG3, handlar om hälsa och är centralt då en god hälsa både är beroende av och ett utfall av de övriga. Världshälsoorganisationen WHO driver perspektivet ”Health in All Policies” för att understryka betydelsen av hälsa för och som ett mått på hållbar utveckling.
