Jämlikhets- och mångfaldsarbete i mångkulturell reproduktiv sjukvård i Sverige

Viljan att främja jämlikhet, jämställdhet och mångfald har med åren blivit kärnfrågor inom både forskning och praktiskt arbete relaterat till reproduktiv hälsa och vård. Inom detta fält presenteras olika former av jämlikhets- och mångfaldsperspektiv som lösningar till olika problem som forskare och myndighetsanställda har försökt hantera i många år. Det finns, med andra ord, en stark tilltro till att denna typ av arbete bidrar med en positiv utveckling i tillhandahållandet av vård och för människors hälsa. Däremot saknas det forskning som undersöker vad som händer när mer specifika former av jämlikhets- och mångfaldsperspektiv implementeras i sjukvården.

I en avhandling med titeln Sacred Ideals: Diversity and Equality in Swedish Reproductive Healthcare [1], undersöktes hur jämlikhetsideal - innefattande idéer om jämställdhet mellan kvinnor och män och idéer om likabehandling - implementeras i svensk sjukvård, och likväl hur mångfaldsideal - vilket kan förstås som en vilja att tillmötesgå en mångfald av livsformer - implementeras. Vilka reformer har initierats i jämlikhetens namn, och i mångfaldens namn? Och vilka konsekvenser tycks uppstå som ett resultat av att olika jämlikhets- och mångfaldsreformer blivit en del av tillhandahållandet av vård i det mångkulturella Sverige? Studien baserades på intervjuer med troende muslimska kvinnor, barnmorskor, gynekologer och obstetriker och religiösa rådgivare som är knutna till den offentliga hälso- och sjukvården. Studien inbegrep främst frågor inom reproduktiv hälsa, såsom abort och preventivmedelsrådgivning.

Avhandlingens resultat presenteras i fyra artiklar:

Intervjuer med muslimska kvinnor med bakgrund i Mellanöstern och Nordafrika gav anledning att problematisera den dominerande uppfattningen att kvinnor i denna grupp skulle behöva riktade insatser i fråga om preventivmedelsanvändning för att främja jämlikhet i hälsa. Det finns en risk med att kategoriskt utpeka vissa kvinnor som extra behövande, då sådana insatser kan legitimera ett icke-individcentrerat bemötande [2].
Studien visade att idén om att etniska och religiösa minoritetsgrupper ska ges ”kulturspecifik vård” riskerar att skapa nya svårigheter som man från början inte räknat med - vilket i det långa loppet kan öka risken för att vården av muslimska patienter blir sämre. Till exempel visar studien att om patienters förväntningar i vårdmötet inte infrias, finns en risk för att de avstår vård som de hade behövt [3].
Studien visade att jämställdhetsdiskursen användes som ett styrmedel för vårdgivare att påverka kvinnor att fatta specifika reproduktiva beslut. Detta är ett tillvägagångssätt som bör problematiseras i förhållande till samexisterande krav att respektera individers reproduktiva val [4].
Intervjuer med religiösa rådgivare från fyra olika religiösa förbund visade att dessa personer i de flesta fall skulle rekommendera en frågande kvinna att inte göra abort, eftersom att avbrytande av graviditet oftast ansågs bryta mot religiös doktrin. Denna del av studien illustrerar en tydlig spänning i fråga om det svenska välfärdssystemets organisering, dvs. hur man ska lyckas förena principen om kvinnors okränkbara rätt till självständiga reproduktiva beslut med viljan att samtidigt värna samhällets religiösa mångfald [5].

Referenser:

[1] Arousell, J. 2019, Sacred ideals: diversity and equality in Swedish reproductive healthcare, Acta Universitatis Upsaliensis. http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1347343/FULLTEXT01.pdf

[2] Arousell, J., Carlbom, A., Johnsdotter, S., & Essén, B. (2019). Are ‘low socioeconomic status’ and ‘religiousness’ barriers to minority women’s use of contraception? A qualitative exploration and critique of a common argument in reproductive health research. Midwifery, 75, 59-65.

[3] Arousell, J., Essén, B., Johnsdotter, S., & Carlbom, A. Modes of governing: A Foucaultian perspective on encounters between healthcare providers and Muslim women in Swedish reproductive healthcare. Opublicerad

[4] Arousell, J., Carlbom, A., Johnsdotter, S., Essen, B. (2019), Does Religious Counselling on Abortion Comply with Sweden's 'Women-Friendly' Abortion Policies? A Qualitative Exploration Among Religious Counsellors, Sexuality and Culture, vol. 23, no. 4, pp. 1230.

[5] Arousell, J., Carlbom, A., Johnsdotter, S., Larsson, E., & Essén, B. (2017). Unintended consequences of gender equality promotion in Swedish multicultural contraceptive counselling: A discourse analysis. Qualitative Health Research, 27(10), 1518-1528.

[6] Arousell, J., Carlbom, A., 2016. Culture and religious beliefs in relation to reproductive health, Best Practice & Research: Clinical Obstetrics & Gynaecology, vol. 32, s. 77-87.https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1521693415001558