Sju saker att ha i åtanke vid möte med omskurna kvinnor från Afrika

Detta är en sammanfattning av artikeln Seven Things to Know about Female Genital Surgeries in Africa som publicerades 2012. Artikeln skrevs av ett flertal experter och forskare inom fältet kvinnlig omskärelse för att påvisa mytbildning och felaktiga uppgifter som florerar inom ämnet. Deras huvudsyfte var att “uttrycka [sin] oro för hur media porträtterar kvinnlig omskärelse i Afrika, att åberopa bättre kulturell representation av ”den andre” samt att sträva efter hög standard gällande resonemang och evidens i framtida offentliga policydebatter”. Detta dokument är tänkt att stimulera till reflektion och att uppmuntra till individanpassad konsultation. I artikeln används termen ”female genital surgeries” vilket är en mer neutral beskrivning än female genital mutilation, female genital cutting eller female genital circumcision. För att undvika missförstånd översätts ”female genital surgeries” till ”kvinnlig omskärelse” i denna text.

Artikelförfattarna identifierade sju budskap, sju saker att ha i åtanke vid vårdmöte med patienter som genomgått kvinnlig omskärelse:

Forskning utförd av gynekologer och andra har visat att en hög andel kvinnor som genomgått kvinnlig omskärelse har rika sexliv, inkluderat lust, upphetsning, förmåga att få orgasm och tillfredställelse, och att deras frekvens av sexuell aktivitet inte är reducerad. Det här gäller både de tio procent (med typ III) och resterande 90 procent (med typ I och II). En trolig förklaring till detta faktum är att det mesta av den kvinnliga erektila vävnaden finns under vulvans yta. Kirurgisk reduktion av extern vävnad innebär inte per se en förhindring av sexuell reaktions- eller orgasm förmåga.
Den vidspridda sensationalistiska bilden av reproduktiv hälsa och medicinska komplikationer associerade med kvinnlig omskärelse i Afrika är sällsynta händelser och representerar snarare undantaget än regeln. Litteraturgranskning av medicinsk och demografisk litteratur och direkta jämförelser av matchade urval av ”icke-omskurna” och ”omskurna” (främst typ II) kvinnor från Afrika har visat, från ett folkhälsoperspektiv, att majoriteten av omskärelser i Afrika är säkra, även under nuvarande procedurer och omständigheter. I länder i Afrika där morbiditeten (infertilitet, dödfödsel, menstruationsproblematik, perineumskador) är relativt hög i jämförelse med nordamerikansk eller europeisk standard, så är nivåerna lika höga för ”icke-omskurna” kvinnor.
Kvinnlig omskärelse i Afrika ses av många som en estetisk förbättring av kroppen och inte som en ”stympning”. Globaliseringen av bilder på kvinnokroppar har allt mer populariserat idealet av ett slätt och rent utseende som påminner om den estetiska standard som finns i Öst–och Västafrika. Som ett uttryck för denna trend, även om antalet operationer årligen är rätt få, så ökar populariteten för typ I och typ II (beskrivet av plastikkirurger som förminskning av inre blygdläppar, förminskning av klitorishuvan samt klitorisförminskning) i Nordamerika och Europa.
Traditionella omskärelser är inte begränsade till kvinnor. I stort sett alla samhällen som praktiserar traditionell kvinnlig omskärelse praktiserar även traditionell manlig omskärelse vid samma ålder och av parallella skäl. Med andra ord är det få samhällen, om några, som praktiserar traditionell kvinnlig men inte traditionell manlig omskärelse.
Den empiriska associationen mellan patriarkatet och omskärelse är inte väletablerat. Majoriteten av alla samhällen i världen kan beskrivas som patriarkala, de flesta modifierar dock inte varken könsdelar på något av könen eller på endast män. Kvinnlig omskärelse är inte heller sedvana i majoriteten av världens mest sexuellt restriktiva samhällen.
Kvinnlig omskärelse i Afrika är vanligtvis kontrollerade och hanterade av kvinnor. På samma sätt som manlig omskärelse vanligtvis kontrolleras och hanteras av män. Trots att såväl män som kvinnor har betydande roll för bevarandet och understödjandet av sedvänjor av könsmodifikation i respektive samhällen så kan kvinnlig omskärelse inte skyllas på män eller patriarkatet. Demografi–och hälsoundersökningsdata har visat att en högre andel kvinnor i jämförelse till män är för bevarandet av kvinnlig omskärelse (notis: möjliga orsaker till detta tas ej upp av referensmaterialet).
Fynden från WHOs studiegrupp om kvinnlig könsstympning och obstetriska utfall är föremål för kritik som inte publicerats tillräckligt. De rapporterade bevisen stödjer inte sensationella mediabeskrivningar om kvinnlig omskärelse som en orsak till intrauterin fosterdöd, spädbarnsdödlighet och mödradödlighet under förlossning. En grundlig genomgång av WHOs studie uppdagar att dess resultat är väldigt komplexa. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad i reproduktiv hälsa mellan de som genomgått typ I omskärelse och de som inte genomgått någon kirurgi. Intrauterin- och spädbarnsdödligheten var de facto lägre bland kvinnor som genomgått typ III (193 döda spädbarn av 6,595 födslar) än de som inte genomgått någon kirurgi alls (296 spädbarn döda av 7,171 födslar) och blev endast statistiskt signifikant efter statistisk justering av data vilket skedde utan transparens.

Referens:

Abdulcadir, J., Fuambai Sia A., Lucrezia C., et al., 2012, Seven Things to Know about Female Genital Surgeries in Africa, The Hastings Center Report, vol. 42, no. 6, pp. 19-27. https://www.sfog.se/media/295486/omskarelse_rapport.pdf