Projekt

och forskningsområden

"Near miss" and maternal mortality in a globalized world

Research questions

  • What are the factors that impedes utilization of emergency obstetric care in Bolivia and Guatemala?
  • What are the factors that impede utilization of emergency obstetric care in Bolivia and Guatemala?
  • What are the characteristics of severe maternal morbidity in a middle income country like Iran with a high influx of refugees from Afghanistan?
  • What are the potential barriers to preventable maternal mortality and partner involvement during pregnancy in a setting like Rwanda, with a strong policy program for achieving gender equity?
  • What are the medical and non-medical factors behind maternal mortality among migrants in Sweden?

Location: Bolivia, Iran, Guatemala, Rwanda, Sweden

Major findings

  • In Iran, Afghan mothers face more suboptimal obstetric care than their Iranian counterparts through unequal access to insurance coverage.
  • Traditional birth attendants in Guatemala are unfamiliar with emergency obstetric care and there is a lack of collaboration with formal care providers.
  • In Bolivia, most women with near-miss arrived at hospital in critical condition.
  • Poor patient-provider interaction at care-encounter increases the risk of preventable complications, and decreases trust in facility based maternal care.
  • Even though men wish to participate during antenatal care and labour to ensure quality of care, they feel excluded from the maternal health system in Rwanda.
  • Migrant women born in low-income countries were identified as being at higher risk of maternal mortality due to suboptimal care and miscommunication despite giving birth in a high income country like Sweden.
  • Maternal mortality among immigrants in Sweden were related to broken trust  in relation to the care providers, influencing the women’s late booking or refusal of treatment.
  • Somali-born childbearing women need targeted attention in the maternity healthcare system due to less antenatal care attendance and adverse maternal health.

Too many caesarean deliveries challenging Safe Motherhood?

Research questions

  • What are the effects and reasons for a high caesarean section rate in a low-resource setting like Tanzania?
  • Can criteria based audit of obstructed labor improve accuracy of the decision of caesarean section and standard of care in a setting with high maternal and perinatal mortality?
  • What are the characteristics of ”near-miss” in a setting with very high rate of caesarean section like Teheran and Dar-es-Salaam?
  • What is the explanation behind the paradox that Somali migrants have the highest rate of caesarean sections but still express a very negative attitude towards a caesarean delivery?

Location: Iran, Tanzania, Sweden

Major findings

  • Caesarean section (CS) is being overused also in some low-resource settings.
  • Despite improved safety, CS still entails high risks of severe maternal complications.
  • There is a tendency to justify maternal risks with CS by referring to a need to “secure” the baby.
  • Transparency, auditing, and dysfunctional team-work can contribute to CS overuse.
  • Placenta previa due to earlier CS is associated with maternal near-miss morbidity.
  • Non-medical reasons for unnecessary caesarean section include lack of support for junior clinicians from seniors and pressure from midwives during decision making, and fear of blame from colleagues and management in case of poor perinatal outcome.
  • Medical anthropology is a useful approach to understand adverse obstetric outcome among migrants. Socioeconomic factors seem to be more important than cultural factors per se. Shared language was found to be one of the most important factors for optimal care for migrants.

Genus och etnicitet: De genitala ingreppens ideologier

Syftet med projektet är att kartlägga och analysera de politiska ställningstaganden som ligger till grund för samhälleliga beslut att förespråka, tillåta eller förbjuda olika ingrepp i människors yttre genitalier. De fenomen som ingår i analysen är manlig respektive kvinnlig omskärelse, intimkirurgi och mödomsplastik, samt operativa ingrepp på transsexuella och intersexuella individer. Samhällets förhållningssätt till dessa mycket olika ingrepp har alla sin egen sociala, medicinska och politiska historia, och en genomgripande analys av bakomliggande värderingar saknas idag. Vi undersöker, inom ramen för en socialkonstruktivistisk ansats, vilka sociala värden som är förknippade med "kön" och "genus" och som kommer till uttryck i samhälleliga instansers politiska beslut kring genitala ingrepp. Vi knyter också an till forskning om hur sociala problem konstrueras, om aktörskap och ”claims-making” i dessa processer. I alla de former av ingrepp i genitalierna som den föreslagna studien kommer att innefatta finns ett fokus på sociala problem: antingen ses ingreppen som sociala problem i sig, eller så betraktas den kirurgiska interventionen som ett svar på ett socialt problem. Vi kartlägger också på vilka sätt dominerande betraktelsesätt utmanas och ifrågasätts, samt logiken i kritikernas argumentation. Vilka ideologiska strömningar ligger bakom nutida samhälleliga ställningstaganden och vilka ideologiska och teoretiska positioner representerar de som är kritiska eller vill se förändring?

Vi arbetar med empiriskt material i dokumentform som lagtexter, klinisk praxis inom vården och intervjuer med plastikkirurger, barnkirurger, barnläkare, urologer, gynekologer, reproduktionsmedicinare, psykiatriker och kuratorer. Vi är intresserade av deras syn på och erfarenheter av de olika ingreppen i syfte att nå insikt i vad diskursen kring de olika ingreppen bygger på för grundantaganden om ”kön” och ”genus”.

Ingrepp i genitalier utgör en arena där biologi, medicin och kultur möts. Hur vi förstår och beskriver det biologiska könet (och dess genitala manifestationer) är sammanvävt med genus- och sexualitetsföreställningar och är med nödvändighet ideologiska. Det som upplevs som biologiskt givet kan förändras med hjälp av medicinsk teknologi, men den medicinska kunskapen och praktiken utvecklas också inom ramen för ett värderingssystem som är tid- och kulturbundet.

Birgitta Essén, PI, Professor
Sara Johnsdotter, PI, Professor, Malmö universitet
Anna Arvidsson, Doktorand

Improving reproductive choice and health for women and men

Research questions

  • How can we create a patient-centered health system that caters to reproductive health needs and increase access to medical abortion and contraception services among Indian women living in low-resource settings?
  • What are the potential barriers to preventable severe maternal morbidity and partner involvement during early pregnancy in a low-resource setting like Rwanda with a very strong policy program of improving women’s health.
  • How does the construction of parenthood and surrogate motherhood relate to the use of transnational surrogates in Sweden and India?
  • How to understand the dynamics of the HIV epidemic by estimating prevalence and exploring the relationship between HIV-related knowledge, attitudes, behavior and HIV status and stigma in Nicaragua.

Location: India, Rwanda, Sweden

Major findings

  • Despite the MDG agenda, inadequate care options force life-threatening solutions to unwanted pregnancy in Rwanda.
  • Indian women do not desire sterilization, but prefer reversible contraceptive methods post-abortion.
  • Simplified follow-up using a low-sensitivity pregnancy test two weeks post early medical abortion is as effective, acceptable and feasible as in-clinic follow-up by a doctor.
  • Surrogacy in India is a reproduction method that fulfills the cultural expectations of parenthood, as having an “own child”, while it is also attached with complex views of the surrogate mother.
  • Transnational surrogacy in India involves moral qualms but the exploitation of surrogate mothers is defied.
  • Although seven out of ten Men who have Sex with Men (MSM) and six out of ten women were concerned about becoming infected with HIV, inconsistent condom use was common in Nicaragua
  • MSM have a better understanding of HIV transmission than men and women of the general population.

Sexuality & reproductive health in a migratory context

Research questions

  • How do Somali-born women perceive wellbeing, violence and their Swedish maternity care encounters in the light of long-lasting war?
  • Why is that immigrant women face considerable challenges in obtaining sufficient level of reproductive health in secular healthcare settings?
  • What does religion – and Islam specifically – got to do with these disparities in health?
  • What are the risk factors, magnitude, attitudes, and prevention strategies regarding female circumcision among Somalis in Sweden?
  • What happened with the ”deeply rooted” traditions, like female genital cutting, after migration to Sweden?
  • What is the prevalence of induced abortion in different groups of migrants and non-migrants, and what are the barriers to equitable abortion care?
  • What are the patterns of accessibility to contraception in different groups of migrants and non-migrants?

Location: Sweden, EU

Major findings

  • A large part of the Somalis in diaspora, including the newly arrived, are opponents of female circumcision, supporting social convention theory and proving that attitudes towards this practice can change.
  • Islam offers a system of norms on reproductive health matters; yet not always observed by Muslims.
  • Several informants use Islamic edicts to argue positively for use of contraception.
  • Strategies related to maternity healthcare encounters, wellbeing and violence disclosure are upon arrival in Sweden shaped by political violence, with focus on inner resources and social networks for support and strength.
  • Most Somali born women in Sweden have a pre-migrational experience from war-related violence. In the new context of Sweden a ”moving on” strategy  and social networks are instruments used to cope in the new society. Partner-violence was, however, not seen as a central theme after migration.
  • Communication was a key role in encounters, at the antenatal and reproductive care clinics. Swedish midwives are not yet familiar with the fundamental differences between individualistic and the collective life systems in Sweden vs Somalia.
  • Migrants have lower accessibility to contraception as compared to non-migrants.
  • Second generation immigrant women have lower accessibility to contraception as compared to foreign-born and non- immigrant women.
  • The organization of abortion care might hinder equitable abortion care.

Health of unaccompanied minors and immigrant detainees

Research questions

  • What aspects are important for unaccompanied minors coming to Sweden to succeed and integrate in the Swedish society?
  • What are the factors that could mitigate the negative effect of immigration detention on the health and wellbeing of immigrants?

Location:  Sweden, EU

Major findings

  • Immigrant detainees in Sweden have low Quality of Life.
  • Health care, especially mental healthcare, provisions at the Swedish detention centers are suboptimal.
  • Among various factors, support received from detention staff was the factor positively associated with detainees’ quality of life in detention.
  • The unaccompanied minors, who are now adults, considered themselves to be adapted to the Swedish society and believe to have a good life.
  • Having support from a individuals who believed in the abilities of unaccompanied minors was very important for their successful adaptation in their new country.
  • Staff working with unaccompanied minors need to be trained to increase awareness of the children’s lives in Somalia.

Mödradödlighet och svår mödrasjuklighet i en globaliserad värld

Mödradödlighet anses internationellt vara en av de bästa parametrarna för att bedöma jämlik vård. Svår mödrasjuklighet (near miss) har diskuterats som ett komplement att studera jämlik vård såväl i områden med hög mödradödlighet men med begränsade resurser (Rwanda, Tanzania), som i områden med extremt låg mödradödlighet (Sverige, Storbritannien). Utforskande av sociala och kulturella fenomen ligger till grund för analysen av gravida kvinnors döds- och sjukdomsmönster. Forskningsprogrammet inkluderar flera studier inom mödrahälsa, såväl i låg- och medelinkomstländer som bland invandrade familjer i Europa. Därmed kan orsakssamband bättre förstås; om förhållanden i samband med migration orsakat hälsoskillnaderna eller om skillnader i bakgrundsfaktorer från hemlandet är förklaringen. Forskarteamet är tvärprofessionellt och vi arbetar utifrån en flervetenskaplig ansats som inkluderar kliniska och epidemiologiska metoder i kombination med socialantropologiska teorier i syfte att förstå komplexiteten i kvinnors ohälsa som kan hänföras till medicinska, sociala och kulturella fenomen. Tidigare forskningsresultat har ökat förståelsen för komplexa problemställningar som uppstår när samhället globaliseras inom områden som kvinnlig omskärelse, hedersvåld och perinatal dödlighet, där kliniska vårdprogram implementerats.

Birgitta Essén, Professor
Mattias Rööst, PhD
Pauline Binder, PhD
Annika Esscher, PhD
Helena Litorp, PhD
Soheila Mohammadi, PhD
Jessica Påfs, PhD
Anna Wahlberg, Doktorand

Manliga universitetsungdomars attityd till genderfrågor och genderbaserat våld i Colombo, Sri Lanka

Projektet syftar till att fördjupa kunskapen kring manliga universitetsungdomars kunskap om gender samt åsikter om könsrelaterat våld i samhället samt på sin arbetsplats. Dessa unga män kan i sin framtida roll som ledare påverka attityden och arbetet kring dessa frågor.

Intimate Partner Violence (IPV) är den vanligaste formen av våld i samhället och ansträngningar görs för att finna de effektivaste åtgärderna som kan minska våldet. GBV och IPV i Sri Lanka är mellan 20-60%.

Study design

Kvalitativ forskningsmetod, Focus Grupp Diskussion, har använts.

Resultaten från studien kan senare användas för att stärka evidensen rörande preventiva åtgärder kring GBV.

Elisabeth Darj, Professor
Pia Axemo, PhD
Gunilla Lindmark, Professor emerita
Kumudu Wijewardena, Professor, University of Sri Jayewardenepura, Colombo, Sri Lanka

Intervention för att öka universitetsungdomars kunskap om könsrelaterat våld (GBV gender based violence)

En pilotstudie för planering av ett undervisningsprogram om GBV på Universitetet Sri Jayewardenepura i Colombo, Sri Lanka. Tidigare studier i Sri Lanka har visat att universitetsungdomar har bristfälliga kunskaper avseende gender, GBV, prevalens, följdeffekter, orsaker och tänkbara förebyggande åtgärder.

Ett undervisningsprogram skall pilot-testas och utvärderas för att senare kunna införa ett IT baserat program tillgängligt för alla på universitetet.

Frågeformulär före och efter avslutat program skall analyseras liksom Focus Grupp Diskussioner med lärare och studenter.

Elisabeth Darj, Professor
Pia Axemo, PhD

Dagligt liv och välbefinnande för förvarstagna i Sverige och andra EU-länders förvar

Sverige är ett av de främsta mottagarna av asylsökande flyktingar i världen. År 2007 vistades totalt cirka 3,8 miljoner personer från länder utanför EU illegalt i Europa. De flesta europeiska länderna använder någon form av försvarsenheter för att underlätta utvisning av gripna irreguljära migranter.

Tiden i förvar är viktig för de förvarstagna eftersom den påverkar deras nuvarande och framtida liv. De förvarstagnas hälsa är ofta nedsatt redan när de kommer till förvaret och förvärras under tiden de är där. De behöver hjälp att hantera den stressiga situation de befinner sig i. För att kunna ge dem ett gott omhändertagande behövs ökad förståelse för hur det dagliga livet i dessa förvar ser ut. EU-länderna använder ett likartat system när det gäller att hantera irreguljära migranter. I detta projekt kommer Sveriges, Belgiens, Luxemburgs och Nederländernas system för omhändertagande av förvarstagna att studeras och jämföras.

Projektets övergripande mål är att skapa en kunskapsbas för utveckling av omhändertagande av förvarstagna i EU-länder med huvudfokus på de svenska förhållandena. Delmålen är att: beskriva hur förvarstagna upplever sin vardag, sitt välbefinnande och omhändertagande; beskriva personalens uppfattning om förvarstagnas vardag, välbefinnande och omhändertagande; jämföra erfarenheter från försvarsenheter i EU-änderna; identifiera faktorer som befrämjar och hindrar förvarstagnas välbefinnande. Kvalitativa och kvantitativa metoder används för datainsamlingen i projektet som drivs som ett doktorandprojekt inom ämnesområdet internationell hälsa med doktoranden Soorej Jose Puthoopparambil. I projektet samarbetar vi med Migrationsverket, Gränspolis, Nationella NGO och International Organization for Migration (IOM).

Magdalena Bjerneld, PhD
Soorej Jose Puthoopparambil, PhD

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige

Sverige har tagit emot ensamma flyktingbarn sedan slutet av 1980 talet. Mellan åren 1980 och 2010 har ungefär elva tusen barn kommit till Sverige utan sina vårdnadshavare. Tendensen visar att ensamkommande barn blir fler de kommande åren. I början av 1990 talet kom ensamma barn från framför allt Somalia. De utgör fortfarande en av de största grupperna av ensamkommande barn, tillsammans med barn från Afghanistan. Majoriteten av barnen är pojkar, men en tredjedel är flickor. De flesta av barnen har fått uppehållstillstånd och har därmed upplevt sina första år som vuxna i Sverige. Under 1998 -1999 genomförde undertecknade en studie i Sverige där ensamkommande flyktingflickor, i åldern 10 -17 år, från Somalia intervjuades. De upplevde stora kulturskillnader när det gäller förväntningar på flickor. De hade svårigheter att lära sig svenska och kände en brist på tillit till främmande personer.

Det övergripande målet för denna studie är att dokumentera och analysera hur samma grupp ensamkommande flickor från Somalia idag ser på sitt liv i Sverige. Delmål är att dokumentera hur de upplevt mottagandet i Sverige från myndigheters sida, hur de bemötts av den svenska hälso- och sjukvården, hur de själv uppskattar sin hälsa och hur de utvecklat sitt sociala nätverk i Sverige. Deras berättelser kommer att identifiera faktorer som är viktiga för ett bra mottagande och en lyckad integration. Denna kunskap kan myndigheter och vårdnadshavare lära sig av när de planerar för de stora grupperna av ensamma flyktingbarn som kommer till Sverige idag och i framtiden.

Magdalena Bjerneld, PhD

Infertilitet och assisterad befruktning, med fokus på surrogatmoderskap i Assam, Indien

Infertilitet skapar ofta sociala och ekonomiska problem eftersom barn är viktiga för att säkra stöd i ålderdomen och säkerställa släktens fortlevnad. Speciellt kvinnor lider av att inte kunna få barn och barnlöshet är stigmatiserat. Även om fertilitetsbehandling erbjuds inom det offentliga hälso- och sjukvårdssystemet i Indien är det i mycket liten skala och är svårt att få tillgång till. Assisterad befruktning ges huvudsakligen på privata kliniker i Indien och är för dyrt för många indier. Det har skett en snabb ökning av privata fertilitetskliniker i Indien och många kliniker erbjuder också surrogatmoderskap men klinikernas tjänster används till stor del av utländska barnlösa par. Den enorma ökningen av dessa kliniker innebär också att de inte längre bara finns att tillgå i storstäderna, utan har spridit sig över hela Indien, även till platser som saknar allmänna sjukvårdsinrättningar.

Assam är en av sju delstater i nordöstra Indien och gränsar till Bhutan och Bangladesh. Assam anses vara en av de fattigaste staterna i Indien. Reproduktiv hälsovård är på många sätt otillräcklig och inget statligt sjukhus har en avdelning för In-vitro-fertilisering (IVF). Syftet med denna studie är att fokusera på olika perspektiv kring möjligheten till föräldraskap i Assam. Studien fokuserar särskilt på möjligheten att använda surrogatmoderskap som en lösning på barnlöshet. En kvalitativ ansats har valts för studien och den genomförs i samarbete med Gauhati University, Assam, The Department of Women´s studies.

Tillgänglighet och acceptans av medicinsk abort i ett resurssnålt Indien

Mödradödligheten är hög i Indien (178/100000 LB), särskilt i Rajasthan (255/100000 LB), en av regeringens prioriterade stater på grund av dess dåliga hälsoresultat. Även om abort legaliserades 1971, är tillgången till säker abortvård fortfarande otillräcklig och osäkra aborter beräknas stå för 8-18% av mödradödligheten i Indien. Dessutom är preventivmedelsanvändandet lågt bland kvinnor i Rajasthan, så också kvinnors generella kunskap om deras reproduktiva hälsa och medvetenhet vad gäller tillgänglig reproduktiv sjukvård. Detta projekt syftar till att förenkla medicinsk abort och göra den mer acceptabel för kvinnor såväl som för vårdgivare. Förenkla och de medikalisera medicinsk abort kan minska servicekostnaderna och göra abortvården billigare för kvinnor i resurssnåla kontexter. Dessutom kan kombinerad medicinsk abort och preventivmedelsrådgivning öka kvinnors motivation att initiera ett preventivmedel efter aborten. En mer acceptabel abortvård kan även motivera kvinnor att söka framtida vård från det offentliga hälsosystemet, något som man inte ser i Rajasthan i dag, framförallt inte när det kommer till reproduktiv hälsa.

En randomiserad kontroll studie (RCT) genomförs för att undersöka effekt, säkerhet och acceptans av förenklad medicinsk abort i rurala och urbana delar av Rajasthan. Studier i Europa och USA har visat en ökad acceptans bland både kvinnor och vårdgivare när färre kliniska besök krävs för medicinsk abort. Dessa studier tar dock inte hänsyn till resurssnål kontext utan mobiltelefoni och utvecklad infrastruktur. Dessutom utgör den låga läskunnighet ytterligare ett hinder för en sådan här intervention. Denna studie syftar till att fylla kunskapsluckan huruvida en förenklad uppföljning efter medicinsk abort med hjälp av ett graviditetstest och ett piktogram som beskriver förfarandet, är genomförbar under dessa omständigheter. Därutöver kommer preventivmedelanvändandet i samband med medicinsk abort att utforskas i tillägg till existerande barriärer för tillgång till säkra aborter och preventivmedel för kvinnor. Vidare kommer unga kvinnors reproduktiva val och partners medverkan i den reproduktiva beslutsprocessen bland ungdomar på landsbygden kommer också att undersökas utanför RCTn.