MIGRATION OCH SEXUELL REPRODUKTIV HÄLSA (SRH)

Migration och SRHR är en ett mycket viktigt och intressant forskningsfält inte bara på grund av de hälsoutmaningar och ojämlikhetsaspekter som är kopplade till ämnet, men också beroende på migranters olika normer och värderingar kring sexuell och reproduktiv hälsa. Vår forskning under de senaste decennierna, har undersökt förekomst och riskfaktorer kopplade till sexuell och reproduktiv hälsa hos kvinnliga migranter i Sverige, samt deras erfarenheter av att söka hälso-och sjukvård. I vår nuvarande forskning, intresserar vi oss för på den multikulturella rollen, och hur normer och värderingarna kommer till uttryck i vårdmötet inom sexuell och reproduktiv hälsa mellan vårdpersonal och migrantpatienter.

Publikationer

Internationella jämförelser visar att svenskars värderingar i högre grad än alla andra folk är liberala, individualistiska och för jämlikhet. Det gör att våra värderingar i SRHR-frågor ligger långt ifrån de värderingar som dominerar många andra länder. Dessa värderingar syns i vår lagstiftning, som att rätten till att neka sex inte beror på om du är gift med personen. De syns även i våra institutioner, t.ex. ungdomsmottagningar där omyndiga personer kan få sexuell rådgivning och preventivmedel utan föräldrarnas kännedom. Sverige är också ett mångkulturellt land där många invånare kommer från Mellanöstern och Somalia, områden där de värderingar som dominerar står i skarp kontrast till de som det svenska samhällets, folkhälsoinsatser och vård bygger på. Från tidigare forskning vet vi att migrantkvinnor från dessa områden har sämre förlossningsutfall, lägre preventivmedelsanvändning och fler aborter än svenskar. Enligt gällande styrdokument uppmuntras personal inom reproduktiv hälsovård att införliva jämställdhetsperspektiv samtidigt som de ska ge en kultursensitiv vård. Det har visat sig utmanande för vårdpersonal att ge vård i möten med individer med värderingar som skiljer sig från de som det svenska samhället bygger på. I vård mötet kan känsliga ämnen som reproduktion, sex och samlevnad leda till spänningar, missförstånd och i slutändan en försämrad vård. Forskning om hur vården hanterar dessa utmaningar är mycket sparsam. En förklaring till detta kan vara att frågeställningar innehåller ämnen som är svårstuderade inom enbart en akademisk disciplin och kräver kunskap både från medicinsk och samhällsvetenskaplig forskning, vilket vi hoppas att den föreslagna forskningsmiljön ska råda bot på.

Projektets övergripande mål är att medverka till en förbättrad vård för migranter från Mellanöstern och Somalia genom att öka förståelsen för hur värdekonflikter och kulturella förändringar ska hanteras inom hälsovården. 

Projektet är interdisciplinärt och bedrivs i samarbete mellan forskare inom reproduktiv hälsa, antropologi, socialt arbete och normforskning. Såväl seniora som juniora forskare ingår i forskningsmiljön, några med unik kompetens utifrån deras bakgrund i Mellanöstern och Somalia. Forskningen kommer att produceras tillsammans med vårdgivare och migranter från Mellanöstern och Somalia.

Forskningsfrågor:

• När och hur förändras genusrelaterade värderingar hos nyanlända immigranter från bl.a. Mellanöstern? 
• Hur kan vi inkludera alla relevanta parter i utformningen av sexuell och reproduktiv hälsovård för att bäst ta itu med värdekonflikter mellan immigranter och vårdpersonal i den kliniska miljön?
• Kan den svensk-somaliska diasporan som slutat med kvinnlig könsstympning påverka normerna i ursprungslandet? 

För att besvara dessa frågor använder forskningsprogrammet såväl kvantitativa som kvalitativa metoder. Datan kommer bland annat samlas in via enkäter och fokusgruppsdiskussioner mellan vårdgivare och berörda migranter. Forskningen kommer att genomföras i samarbete med vårdgivare och migranter från Mellanöstern och Somalia.

Projektet är interdisciplinärt och bedrivs i samarbete mellan forskare inom reproduktiv hälsa, antropologi, socialt arbete och normforskning. Såväl seniora som juniora forskare ingår i forskningsmiljön, några med unik kompetens utifrån deras bakgrund i Mellanöstern och Somalia. Forskningen kommer att produceras tillsammans med vårdgivare och migranter från Mellanöstern och Somalia.

Birgitta Essén, professor
Andrey Tibajev, PhD
Lise Eriksson, docent
Soorej Jose Puthoopparambil, PhD

Institute for Future Studies, Stockholm:
Pontus Strimling, PhD
Irina Vartanova, forskare

Malmö University:
Aje Carlbom, PhD
Nada Amroussia, doktorand

Forskningsbidrag: VR (18 miljoner), Forte

The Swedish law guarantees for all residents the right to health and healthcare on equal terms. However, previous studies have shown that migrant women face structural and institutional barriers that often prevent them from accessing sexual and reproductive health (SRH) services. The little research on migrant youth sexual and reproductive health and rights (SRHR) has pointed out that youth access to SRH information and services is hampered by cultural barriers including the culture of honor and norms endorsing gender inequality. This suggests that culture has an important role in determining the ability of migrant youth to enjoy their sexual and reproductive rights. In the past few decades, “cultural humility” has emerged as one of the main paradigms addressing the issues of diversity and equality in healthcare settings as it can enhance cultural understanding between health care providers and services users.

Research questions:

The overarching aim of this study is to understand the facilitators and barriers of providing culturally appropriate youth SRH services in Sweden and explore the role that can be ascribed to cultural humility in addressing these barriers. The project has four specific aims:

• Examine how the concepts of cultural relativism, cultural competency, and cultural humility have been negotiated and incorporated in the public health policy in Sweden.
• Explore health care providers’ and counselors’ experiences of providing SRH services to migrant youth and their understandings of the complexity of engaging migrant youth with related services.
• a) Explore how middle eastern migrant youth construct their sexual embodiment and how they understand and negotiate the cultural meanings associated with the process of sexual embodiment, b) explore youth experiences when using SRH services and their understandings of factors that affect their use of these services.
•  Identify strategies and interventions to ensure the provision of culturally appropriate SRH services from multi-stakeholder perspective, with focusing on the role of cultural humility.

Birgitta Essén, professor
Soorej Jose Puthoopparambil, PhD

Malmö University:
Aje Carlbom, PhD
Nada Amroussia, PhD student

Funding: VR

Research questions

• How do Somali-born women perceive wellbeing, violence and their Swedish maternity care encounters in the light of long-lasting war?
• Why is that immigrant women face considerable challenges in obtaining sufficient level of reproductive health in secular healthcare settings?
• What does religion – and Islam specifically – got to do with these disparities in health?
• What are the risk factors, magnitude, attitudes, and prevention strategies regarding female circumcision among Somalis in Sweden?
• What happened with the ”deeply rooted” traditions, like female genital cutting, after migration to Sweden?
• What is the prevalence of induced abortion in different groups of migrants and non-migrants, and what are the barriers to equitable abortion care?
• What are the patterns of accessibility to contraception in different groups of migrants and non-migrants?

Major findings

• A large part of the Somalis in diaspora, including the newly arrived, are opponents of female circumcision, supporting social convention theory and proving that attitudes towards this practice can change.
• Islam offers a system of norms on reproductive health matters; yet not always observed by Muslims.
• Several informants use Islamic edicts to argue positively for use of contraception.
• Strategies related to maternity healthcare encounters, wellbeing and violence disclosure are upon arrival in Sweden shaped by political violence, with focus on inner resources and social networks for support and strength.
• Most Somali born women in Sweden have a pre-migrational experience from war-related violence. In the new context of Sweden a ”moving on” strategy  and social networks are instruments used to cope in the new society. Partner-violence was, however, not seen as a central theme after migration.
• Communication was a key role in encounters, at the antenatal and reproductive care clinics. Swedish midwives are not yet familiar with the fundamental differences between individualistic and the collective life systems in Sweden vs Somalia.
• Migrants have lower accessibility to contraception as compared to non-migrants.
• Second generation immigrant women have lower accessibility to contraception as compared to foreign-born and non- immigrant women.
• The organization of abortion care might hinder equitable abortion care.

Location: Sweden, EU 

Det övergripande syftet är att studera utrikesfödda kvinnors nyttjande av svensk eftervård och deras egna och deras partners syn på eftervården. Syftet är också att undersöka barnmorskors, läkares och beslutfattares erfarenheter, tankar och idéer om hur man skulle kunna planera för en eftervård med potential att nå fram till utrikesfödda kvinnor och tillgodose deras behov. 

Vården efter födseln behöver utvärderas och utvecklas när befolkningens sammansättning ändras och mer än en fjärdedel av barnaföderskor är födda i ett annat land än Sverige. Nya arbetssätt efterfrågas av barnmorskor för att kunna möta utrikesfödda kvinnors behov och erbjuda en jämlik vård. Utrikesfödda kvinnor är en heterogen grupp med både högre och lägre risk för graviditets- och förlossningskomplikationer. För att utveckla eftervården för de som bäst behöver den kommer vi identifiera riskgrupper och undersöka vad de själva tänker om vården efter förlossningen. Vi kommer också att intervjua barnmorskor, läkare och beslutsfattare angående deras syn på hur eftervården skulle kunna förbättras för utrikesfödda kvinnor på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt. Resultatet kommer ligga till grund för interventionsutveckling och evaluering inom ramen för forskningsprogrammet EMMA (Enhanced Maternity care for migrant women - resarch to action).

Forskningsfrågor:

• I vilken omfattning tar utrikesfödda kvinnor del av vården efter födseln i Sverige?
• Vilka riskfaktorer finns för att utrikesfödda kvinnor ska utebli från efterkontrollen hos barnmorskan ca 4-16 veckor efter födseln?
• Vad tänker utrikesfödda kvinnor och deras partners om vården efter födseln? Vad har de för erfarenheter och vad önskar de att vården skulle innehålla?
• Hur skulle vården efter födseln för utrikesfödda familjer kunna förbättras på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt?

Malin Berbers, doktorand
Erica Schytt, adjungerad professor, /KBH UU/ CKF Dalarna, leder EMMA-programmet 
Elin Ternström, lektor, Dalarnas Högskola
Helena Lindgren, docent, Karolinska institutet
Susanne Hesselman, Med Dr, CKF Dalarna

Forskningsbidrag: Region Gävleborg, RFR

Sverige är en av de främsta mottagarna av asylsökande och andra grupper av migranter i världen. Några av dessa migranter tas i förvar för administrativa syften. De flesta europeiska länderna använder någon form av förvarsenheter för att underlätta utvisning av gripna irreguljära migranter.

Tiden i förvar är viktig för de förvarstagna eftersom den påverkar deras nuvarande och framtida liv. De förvarstagnas hälsa är ofta nedsatt redan när de kommer till förvaret och förvärras under tiden de är där. De behöver hjälp att hantera den stressiga situation de befinner sig i. För att kunna ge dem ett gott omhändertagande behövs ökad förståelse för hur det dagliga livet i dessa förvar ser ut. EU-länderna använder ett likartat system när det gäller att hantera irreguljära migranter. I detta projekt jämfördes Sveriges, Belgiens, Luxemburgs och Nederländernas system för omhändertagande av förvarstagna.

Förvarstagna upplevde brist på kontroll över sina liv och brist på stödsystem att hantera situationen på förvaren och kallade förvar för ’A prison with extra flavours’. Förvarstagna fick det lägsta genomsnittliga poängtal inom den psykiska domänen som ingår i livskvalitetskonceptet Quality of Life (QOL). Stödet som förvarstagna får från personalen var positivt korrelerat med QOL. Förvarspersonalen uttryckte behov av mer anpassad stöd och tidig utbildning i sin anställning. Förvarstagna i Beneluxländera får mer sjukvård, inklusive hälsoundersökning vid ankomsten till förvaret. I projektet samarbetade vi med Migrationsverket, Gränspolis, Nationella NGO och International Organization for Migration (IOM). Projektgruppen planerar nästa steg i projektet som syftar på att utveckla verktyg som kan hjälpa förvarspersonalen och vårdgivare att hantera utmaningar på förvaren.

Soorej Jose Puthoopparambil, PhD

Magdalena Bjerneld, PhD

Sweden has received unaccompanied children since the end of 1980ths. During the period 1980 - 2010 around 11000 unaccompanied children arrived in Sweden. The tendency is that this group of children will increase in the future. In the beginning of 1990th the Somali children was the largest group and they still are, together with children from Afghanistan. The majority are boys but one third are girls. The majority of the children have received asylum and have therefore lived their fist years as young adults in Sweden

There exists research on how the local and regional system can support unaccompanied minors and challenges experienced by the healthcare providers and other staff working with the children. However, research on how the general public can support unaccompanied minors can be seldom found. In this ongoing project we explore how Swedish families support unaccompanied children and the try to facilitate their integration into the society. The project is in collaboration with Save the Children.

Magdalena Bjerneld, PhD

Soorej Puthoopparambil, PhD

Sverige har tagit emot ensamma flyktingbarn sedan slutet av 1980 talet. Mellan åren 1980 och 2010 har ungefär elva tusen barn kommit till Sverige utan sina vårdnadshavare. Tendensen visar att ensamkommande barn blir fler de kommande åren. I början av 1990 talet kom ensamma barn från framför allt Somalia. De utgör fortfarande en av de största grupperna av ensamkommande barn, tillsammans med barn från Afghanistan. Majoriteten av barnen är pojkar, men en tredjedel är flickor. De flesta av barnen har fått uppehållstillstånd och har därmed upplevt sina första år som vuxna i Sverige. Under 1998 -1999 genomförde undertecknade en studie i Sverige där ensamkommande flyktingflickor, i åldern 10 -17 år, från Somalia intervjuades. De upplevde stora kulturskillnader när det gäller förväntningar på flickor. De hade svårigheter att lära sig svenska och kände en brist på tillit till främmande personer.

Det övergripande målet för denna studie är att dokumentera och analysera hur samma grupp ensamkommande flickor från Somalia idag ser på sitt liv i Sverige. Delmål är att dokumentera hur de upplevt mottagandet i Sverige från myndigheters sida, hur de bemötts av den svenska hälso- och sjukvården, hur de själv uppskattar sin hälsa och hur de utvecklat sitt sociala nätverk i Sverige. Deras berättelser kommer att identifiera faktorer som är viktiga för ett bra mottagande och en lyckad integration. Denna kunskap kan myndigheter och vårdnadshavare lära sig av när de planerar för de stora grupperna av ensamma flyktingbarn som kommer till Sverige idag och i framtiden.

Publikationer

Avhandling: Arousell, Jonna. Sacred Ideals: Diversity and Equality in Swedish Reproductive Healthcare. Uppladdad fulltext Till DiVA

Avhandling: Binder, Pauline. The Maternal Migration Effect: Exploring Maternal Healthcare in Diaspora Using Qualitative Proxies for Medical Anthropology. Uppladdad fulltext Till DiVA

Avhandling: Byrskog, Ulrika. ’Moving On’ and Transitional Bridges: Studies on migration, violence and wellbeing in encounters with Somali-born women and the maternity health care in Sweden. Uppladdad fulltext Till DiVA

Avhandling: Esscher, Annika. Maternal Mortality in Sweden: Classification, Country of Birth, and Quality of Care. Uppladdad fulltext Till DiVA

Avhandling: Puthoopparambil, Soorej Jose, Life in Immigration Detention Centers: An exploration of health of immigrant detainees in Sweden and three other EU member states Fulltext Till DiVA

Arousell, Jonna; Carlbom, Aje; Johnsdotter, Sara; Essén, Birgitta. Are 'low socioeconomic status' and 'religiousness' barriers to minority women's use of contraception? A qualitative exploration and critique of a common argument in reproductive health research. Ingår i Midwifery, s. 59-65, 2019.DOI Uppladdad fulltext Till DiVA

Arousell, Jonna; Carlbom, Aje; Johnsdotter, Sara; Essén, Birgitta. Does Religious Counselling on Abortion Comply with Sweden’s ‘Women‑Friendly’ Abortion Policies?: A Qualitative Exploration Among Religious Counsellors. Ingår i Sexuality & Culture, s. 1230-1249, 2019. DOI Till DiVA

Arousell, Jonna; Carlbom, A.; Johnsdotter, S.; Essén, Birgitta. Are 'Low Socioeconomic Status' and 'Religiousness' barriers to minority women's contraceptive use in Sweden and Denmark?: A qualitative interrogation of a common argument in health research. Ingår i European Journal of Public Health, s. 121-121, 2018. To DiVA

Arousell, Jonna; Carlbom, A.; Essén, Birgitta. Is multiculturalism bad for swedish abortion care?: Exploring the diversity of religious counselling in public healthcare institutions. Ingår i European Journal of Public Health, s. 122-122, 2018. DOI Till DiVA

Arousell, J., Essén B, Johnsdotter, S. Carlbom, A. A Foucaultian Perspective on Encounters between Healthcare Providers and Muslim women in Swedish Reproductive Healthcare (manuscript).

Arousell, J., Carlbom, A., Johnsdotter, S. Essén, B. Does Religious Counselling on Abortion Comply with Sweden’s ‘Women‑Friendly’ Abortion Policies? A Qualitative Exploration Among Religious Counsellors. Sexuality & Culture 2019.

Arousell, J., Carlbom, A., Johnsdotter, S., Larsson, E., Essén, B. Unintended Consequences of Gender Equality Promotion in Swedish Multicultural Contraceptive Counselling: A Discourse Analysis. Qualitative Health Research, 2017: 27;1518-1528.

Bjerneld, Magdalena. What has happened during the last two decades?: A follow up study of unaccompanied Somali girls in Sweden. Ingår i European Journal of Public Health, s. 101-101, 2018. DOI Till DiVA

Bjerneld, Magdalena; Ismail, Nima; Puthoopparambil, Soorej Jose: Experiences and reflections of Somali unaccompanied girls on their first years in Sweden: a follow-up study after two decades. Part of International Journal of Migration, Health and Social Care, p. 305-317, 2018. DOI Fulltext Till DiVA

Bozorgmehr, K., Biddle, L., Rohleder, S., Puthoopparambil, S., Jahn, R.(2019). What is the evidence on availability and integration of refugee and migrant health data in health information systems in the WHO European Region?: Health Evidence Network synthesis report 66, Themed issues on migration and health, X.Health Evidence Network Copenhagen. Till DiVA

Byrskog, Ulrika; Ahrne, Malin; Small, Rhonda; Andersson, Ewa et al. Rationale, development and feasibility of group antenatal care for immigrant women in Sweden: a study protocol for the Hooyo Project. Ingår i BMJ Open, 2019. DOI Uppladdad fulltext Till DiVA

Essén, B., Puthoopparambil, S., Mosselmans, L., Salzmann, T.(2018). Improving the health care of pregnant refugee and migrant women and newborn children: Technical guidance. Rapport. Till DiVA

Hargreaves, S., Rustage, K., Nellums, L., Powis, J., Milburn, J. et al.(2018). What constitutes an effective and efficient package of services for the prevention, diagnosis, treatment and care of tuberculosis among refugees and migrants in the WHO European Region?: Themed issues on migration and health, VIII. Till DiVA

McGarry, O., Hannigan, A., De Almeida, M., Santino, S., Puthoopparambil, S. et al.(2018). What strategies to address communication barriers for refugees and migrants in health care settings have been implemented and evaluated across the WHO European Region? Themed issues on migration and health, IX. Till DiVA

O'Doherty, J., Leader, L., O'Regan, A., Dunne, C., Puthoopparambil, S. et al.(2019). Over prescribing of antibiotics for acute respiratory tract infections; a qualitative study to explore Irish general practitioners' perspectives. BMC Family Practice, 20(1) Till DiVA Ladda ner hela texten

Takahashi, R., Kruja, K., Puthoopparambil, S., Severoni, S.(2019). Refugee and migrant health in the European Region. The Lancet Elsevier Till DiVA

Villarroel, N., Hannigan, A., Severoni, S., Puthoopparambil, S., MacFarlane, A.(2019). Migrant health research in the Republic of Ireland: a scoping review. BMC Public Health, 19(1)Till DiVA Ladda ner hela texten

Pusztai, Z., Zivanov, I., Severoni, S., Puthoopparambil, S., Vuksanovic, H. et al.(2018). Refugee and migrant health –: improving access to health care for people in between.Public Health Panorama, Copenhagen: World Health Organization. 4(2): 220-224 Till DiVA Ladda ner hela texten

Puthoopparambil, S., Ahlberg, B., Bjerneld, M.(2013). Do higher standards of detention promote well-being?. Till DiVA

Puthoopparambil, S., Bjerneld, M.(2016). Detainees, staff and healthcare services in immigration detention centers: A descriptive comparison of detention systems in Sweden and the Benelux countries. Global Health Action, 9 Till DiVA Ladda ner hela texten

Puthoopparambil, S., Bjerneld, M., Källestål, C.(2015). Quality of life among immigrants in Swedish immigration detention centres: a cross-sectional questionnaire study. Global Health Action, 8 Till DiVA Ladda ner hela texten

Puthoopparambil, S., Ahlberg, B., Bjerneld, M.(2015). A prison with extra flavours : Experiences of immigrants in Swedish immigration detention centres. International Journal of Migration, Health and Social Care, 11(2): 73-85 Till DiVA Ladda ner hela texten

Puthoopparambil, S., Ahlberg, B., Bjerneld, M.(2015). "It is a thin line to walk on": challenges of staff working at Swedish immigration detention centres. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 10: 25196 Till DiVA Ladda ner hela texten

Slutrapport utvärdering av Rädda Barnens vänprojekt i Knivsta 2015-2017