Avslutade projekt

Barnmorskors arbete med preventivmedelsrådgivning och preventivmedel bland kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning (IF) i Sverige

Detta fokusintervjuprojekt syftar till en djupare förståelse av barnmorskors uppfattningar om sexuell hälsa, förskrivning av preventivmedel och preventivmedelsrådgivning bland kvinnor med IF. Barnmorskorna angav ambivalens, osäkerhet och etiska dilemman vid preventivmedelsrådgivning. Få kvinnor med IF söker för preventivmedelsrådgivning vilket begränsar barnmorskornas kunskap, erfarenhet och kompetens. Barnmorskorna planerade noggrant preventivmedelsbesöken och strävade efter informerade val av preventivmedel bland dessa kvinnor. De ville försäkra sig om att förskriva den lämpligaste preventivmedelsmetoden i en balans mot långtidsanvändning och sidoeffekter för varje enskild kvinna.

Samarbeten

Berit Höglund
Margareta Larsson

Finansiering

ALF

Ansvarig forskare/kontaktperson

Berit Höglund

Utvärdering av en ny modell om insikter i reproduktiv hälsa och föräldraskap i vuxenliv bland elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) – en randomiserad kontrollerad interventionsstudie

Syftet i projektet är att utveckla och utvärdera en intervention som använder “Föräldra – Toolkit Barn – vad innebär det?” och Real Care Baby simulatorn bland elever med IF.

Projektet härrör från resultat ur pilotstudien “An intervention using the Parent Toolkit “Children-What does it involve and the Real Care Baby simulator among students with intellectual disability – A feasibility study, (2018)”.

Interventionen har inkluderat sju gymnasiesärskolor i Sverige och består av lektioner (1,5 tim/vecka) under tolv veckor och att ta hand om RCB simulatorn under tre dygn i hemmet. Ytterligare gymnasiesärkolor är under rekrytering. Datainsamling pågår och baseras på strukturerade enkäter och likaså djupintervjuer med 15 elever.

Samarbeten

Berit Höglund
Margareta Larsson
Gunnel Janeslätt

Finansiering

ALF
Regionala Forskningsmedel Uppsala-Örebro regionen (RFR)

Ansvarig forskare/kontaktperson

Berit Höglund, berit.hoglund@kbh.uu.se
Margareta Larsson, margareta.larsson@kbh.uu.se

Familjehem och prevention bland barn till kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning (IF)

Syftet med denna studie är att undersöka om familjehem har en skyddande effekt bland barn födda till kvinnor med IF, gällande fysiska skador, våld och misshandel. Projektet är en registerstudie (Socialstyrelsen och SCB) under 1999-2012 och jämför data med motsvarande variabler bland barn till andra kvinnor under samma tid. Statistiska analyser pågår.

Samarbeten

Berit Höglund
Maria Lundgren
Jan Gustafsson

Finansiering

Stiftelsen Sävstaholm
Gillbergska Stiftelsen

Ansvarig forskare/kontaktperson

Berit Höglund, berit.hoglund@kbh.uu.se

Introducera och utvärdera en reproduktiv livsplan

www.reproduktivlivsplan.se är en mobilanpassad hemsida om hälsa och livsstil före, under och efter graviditet som har utvecklats av forskare på KBH. Syftet är att öka kunskapen om ålderns och levnadsvanors betydelse för fruktsamhet och graviditet.

Hemsidan är översatt till flera språk och kan användas av vårdpersonal i informationssyfte vid rådgivning, och/eller av enskilda kvinnor, män eller par.

Inspirationen till projektet kommer från USA och Centers for Disease and Control and Prevention (CDC), som motsvaras av Folkhälsomyndigheten. Forskning pågår om hur hemsidan kan användas och implementeras vid exempelvis rådgivningsbesök hos barnmorska.

Publikationer

  • Bodin, M., Tydén, T., Käll, L., & Larsson, M. (2018). Can Reproductive Life Plan-based counselling increase men’s fertility awareness?. Upsala journal of medical sciences, 123(4), 255-263. https://doi.org/10.1080/03009734.2018.1541948
  • Koo Andersson, M., & Tydén, T. (2020). Implementation of reproductive life planning (RLP) in primary health care supported by an evidence-based website. The European Journal of Contraception & Reproductive Health Care, 25(1), 1-7, https://doi.org/10.1080/13625187.2019.1695117
  • Skogsdal, Y., Fadl, H., Cao, Y., Karlsson, J., & Tydén, T. (2019). An intervention in contraceptive counseling increased the knowledge about fertility and awareness of preconception health—a randomized controlled trial. Upsala journal of medical sciences, 124(3), 203-212. https://doi.org/10.1080/03009734.2019.1653407
  • Stern, J., Bodin, M., Grandahl, M., Segeblad, B., Axen, L., Larsson, M., & Tyden, T. (2015). Midwives' adoption of the reproductive life plan in contraceptive counselling: a mixed methods study. Human reproduction, 30(5), 1146-1155. https://doi.org/10.1093/humrep/dev048
  • Stern, J., Larsson, M., Kristiansson, P., & Tydén, T. (2013). Introducing reproductive life plan-based information in contraceptive counselling: an RCT. Human Reproduction, 28(9), 2450-2461. https://doi:10.1093/humrep/det279
  • Niemeyer Hultstrand, J., Engström, E., Målqvist, M., Tydén, T., Maseko, N., & Jonsson, M. (2020). Evaluating the implementation of the Reproductive Life Plan in disadvantaged communities: A mixed-methods study using the i-PARIHS framework. PloS one, 15(9), e0236712, https://doi.org/10.1371/journal.pone.0236712
  • Ekstrand Ragnar, M., Niemeyer Hultstrand, J., Tydén, T., & Larsson, M. (2018). Development of an evidence-based website on preconception health. Upsala journal of medical sciences, 123(2), 116-122. https://doi.org/10.1080/03009734.2018.1476423

Finansiering

Medicinska fakulteten vid Uppsala universitet, Bayer, Genusmedel, Regionala forskningsmedel och Vårdforskningsmedel

Ansvarig forskare/kontaktperson

Maria Ekstrand, maria.ekstrand@kbh.uu.se
Tanja Tydén, tanja.tyden@kbh.uu.se

RLP Youth

Hälsa, levnadsvanor och ålder har stor betydelse för fertilitet och reproduktiv hälsa hos såväl kvinnor som män och ökar sannolikheten för en hälsosam graviditet, normal fosterutveckling och positiva graviditetsutfall. Prekonceptionell hälsa och vård kan beskrivas som tillhandahållandet av olika biomedicinska, beteendemässiga och sociala insatser till kvinnor, män och par före befruktning. Syftet är att förbättra hälsostatusen och minska riskfaktorer som bidrar till försämrad fertilitet och negativa graviditetsutfall på individnivå och samhällsnivå på både kort och lång sikt. Levnadsvanor grundläggs i barndomen. Redan tidigt uppstår skillnader mellan flickors och pojkars levnadsvanor och dessa kvarstår i vuxen ålder. Dessutom finns det sociala skillnader i levnadsvanor bland unga. En stor andel ungdomar har etablerat levnadsvanor som är förknippade med välbelagda risker för fertilitet och framtida graviditet; andelen överviktiga ungdomar ökar stadigt liksom sexuellt risktagande. Många ungdomar har ett riskfyllt alkohol och tobaksbruk. Dessutom ökar psykisk ohälsa bland ungdomar.

Samtalsunderlaget Reproduktiv livsplan (RLP) är utformat och implementerat som en del av preventivmedelsrådgivning bland vuxna kvinnor. RLP har visat sig ha öka kunskap och medvetenhet avseende hälsa, levnadsvanors och ålders betydelse för fertilitet och reproduktiv hälsa. Ungdomsmottagningar i Sverige vänder sig till vanligtvis ungdomar från 15-23 år för frågor gällande sexuell reproduktiv hälsa, t.ex. preventivmedelsrådgivning och provtagning för sexuellt överförbara infektioner. Mot bakgrund av den rådande och eskalerande ohälsan bland ungdomar i Sverige kan ungdomsmottagningar vara en lämplig arena för att öka kunskapen och medvetenheten om hälsa, levnadsvanor och ålders betydelse för fertilitet och prekonceptionell hälsa redan i unga år.

Det övergripande syftet med interventionsprojektet är att öka ungdomars medvetenhet, kunskap till fertilitet och prekonceptionell hälsa genom att utveckla, implementera och utvärdera metoden "Reproduktiv livsplan för ungdomar".

Projektet består av delstudier med både kvalitativ och kvantitativ metod samt en randomiserad kontrollerad studie vid ungdomsmottagningar i Sverige.

Hypoteserna på kort sikt är att:

  • Interventionsgruppen kommer att ha ökad kunskap om fertilitet och prekonceptionell hälsa än kontrollgruppen.
  • Interventionsgruppen kommer att ha reflekterat över sin Reproduktiva livsplan i högre grad än kontrollgruppen.

Hypoteserna på lång sikt är att:

  • Interventionsgruppen kommer att använda förebyggande åtgärder för att undvika sexuellt överförbara infektioner och oplanerade graviditeter i högre grad än kontrollgruppen.

Finansiering
Familjeplaneringsfonden Uppsala, European Society of Human Reproduction and Embryology (ESHRE), Ebba Danelius stiftelse, Stiftelsen Uppsala sjuksköterskehem. Projektet är ett samarbete mellan Uppsala universitet, Sophiahemmets högskola, Mälardalens högskola och Lunds universitet.

Ansvariga forskare/kontaktperson
Maria Grandahl, maria.grandahl@kbh.uu.se
Magdalena Mattebo, magdalena.mattebo@kbh.uu.se
Maria Ekstrand, maria.ekstrand@kbh.uu.se
Jenny Stern, jenny.stern@kbh.uu.se
Alkistis Skalkidou, alkistis.skalkidou@kbh.uu.se
Karin Cato, karin.cato@kbh.uu.se

Livsstilsfaktorer och reproduktion

Samarbeten
Institutionen för Medicinsk epidemiologi och biostatistik https://ki.se/meb/uppstart

Finansiering
Akademiska sjukhuset, familjeplaneringsfonden, Regionala forskningsrådet i Uppsala-Örebroregionen, Vetenskapsrådet, Västmanlands län

Ansvarig forskare/kontaktperson
Alkistis Skalkidou, alkistis.skalkidou@kbh.uu.se
Lana Salih Joelsson, lana.salih@kbh.uu.se

Barnmorskans dialog om alkohol i ett livscykelperspektiv med blivande föräldrar

Publikationer 

  • Högberg, H., Pålsson, P., Wells, M. B., Larsson, M., & Spak, F. (2017). Barnmorskans samtal om alkohol i tidig graviditet med blivande mammor och pappor. Socialmedicinsk tidskrift, 407.
  • Högberg, H., Pålsson, P., Spak, F., Larsson, M., & Wells, M. B. (2021). Two screening instruments for collecting alcohol‐related information from expectant mothers and fathers: Testing the reliability of the Parent Alcohol Screening Questionnaire and the Social Support for an Alcohol‐Free Pregnancy Questionnaire. Health & Social Care in the Community. https://doi.org/10.1111/hsc.13303

Finansiering
Folkhälsomyndigheten

Ansvarig forskare/kontaktperson
Hjördis Högberg, hjordis.hogberg@kbu.uu.se
Margareta Larsson, margareta.larsson@kbh.uu.se
Michael Wells (Karolinska Institutet), michael.wells@ki.se

Svenska intrauterina tillväxtkurvor för foster och barn

Studien ”Svenska intrauterina tillväxtkurvor för foster och barn” är en klinisk multicenterstudie där normal intrauterin tillväxt undersöks med hjälp av upprepade ultraljudsundersökningar på 700 kvinnor med förväntat normal graviditet i Uppsala, Falun, Katrineholm, Västerås och Örebro. Målet med studien är att skapa nya svenska referenskurvor för fostervikt och fostertillväxt.

Publikationer

  • Lindström, L., Ageheim, M., Axelsson, O., Hussain-Alkhateeb, L., Skalkidou, A., Wikström, A. K., & Bergman, E. (2021). Swedish intrauterine growth reference ranges for estimated fetal weight. Scientific reports, 11(1), 1-13. https://doi.org/10.1038/s41598-021-92032-2
  • Lindström, L., Ageheim, M., Axelsson, O., Hussain-Alkhateeb, L., Skalkidou, A., & Bergman, E. (2020). Swedish intrauterine growth reference ranges of biometric measurements of fetal head, abdomen and femur. Scientific reports, 10(1), 1-17. https://doi.org/10.1038/s41598-020-79797-8

Ansvarig forskare/kontaktperson

Eva Bergman, eva.bergman@kbh.uu.se
Linda Lindström, linda.lindstrom@kbh.uu.se

Information före prenatala tester för kromosomavvikelser

Vi kartlägger vad gravida kvinnor som kommer för fosterdiagnostiska undersökningar avseende Downs syndrom känner till om Downs syndrom, hur de ser på den information de fått och hur de skulle vilja bli informerade.

Finansiering

The Regional Research Fund, ALF

Ansvarig forskare/kontaktperson

Ove Axelsson, ove.axelsson@kbh.uu.se

3D-ultraljud bland patienter med tidigare kejsarsnitt, samt postpartum

Ansvarig forskare/kontaktperson

Ajlana Mulic Lutvica, ajlana.lutvica@kbh.uu.se

Markörer som kan predicera starten av spontan förlossning

Ansvarig forskare/kontaktperson

Ove Axelsson, ove.axelsson@kbh.uu.se

Placentakomplikationer efter kejsarsnitt

Ansvarig forskare/kontaktperson

Ove Axelsson, ove.axelsson@kbh.uu.se

Barnmorskors emotionella välbefinnande och hälsa

Många barnmorskor lämnar yrket på grund av ökad stress i vården, utbrändhet, missnöje med löner eller arbetsförhållanden. Via barnmorskeförbunden i Sverige, Australien och Nya Zeeland rekryterades ett slumpmässigt urval av barnmorskor till en studie där utbrändhet och arbetsmiljörelaterade aspekter jämförs inom och mellan länderna.

Publikationer 

  • Hildingsson, I., Westlund, K., & Wiklund, I. (2013). Burnout in Swedish midwives. Sexual & Reproductive Healthcare, 4(3), 87-91. http://dx.doi.org/10.1016/j.srhc.2013.07.001
  • Hildingsson, I., & Fenwick, J. (2015). Swedish midwives' perception of their practice environment–A cross sectional study. Sexual & Reproductive Healthcare, 6(3), 174-181. http://dx.doi.org/10.1016/j.srhc.2015.02.001
  • Hildingsson, I., Gamble, J., Sidebotham, M., Creedy, D. K., Guilliland, K., Dixon, L., ... & Fenwick, J. (2016). Midwifery empowerment: National surveys of midwives from Australia, New Zealand and Sweden. Midwifery, 40, 62-69. http://dx.doi.org/10.1016/j.midw.2016.06.008
  • Båtsman, A., Fahlbeck, H., & Hildingsson, I. (2020). Depression, anxiety and stress in Swedish midwives: A cross-sectional survey. European Journal of Midwifery, 4. https://doi.org/10.18332/ejm/124941

Ansvarig forskare/kontaktperson

Ingegerd Hildingsson, ingegerd.hildingsson@kbh.uu.se

Senast uppdaterad: 2022-02-18
Skriv ut