Den kvinnliga hjärnans neuroendokrinologi

Endokrinologi och psykiatri är nära sammankopplade. Det mest typiska exemplet är kvinnor med premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS), som utvecklar en depressionsliknande bild varje menscykel när deras gulkroppshormonnivåer stiger. Man beräknar att omkring 3-5% av alla kvinnor i barnafödande ålder drabbas och lidandet fortgår ända till dess kvinnan kommer i klimakteriet. Omvänt ser vi också att många kvinnor med hormonella rubbningar, t.ex. de med underfunktion i sköldkörteln eller de med polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), i hög grad drabbas av klinisk depression. 

I det här forskningsprojektet kommer vi att utnyttja vår kompetens inom endokrinologi parat med vår erfarenhet av avancerade hjärnavbildningsmetoder. Vi kommer att undersöka om en selektiv progesteronreceptor-modulerare, d.v.s. ett läkemedel som blockerar gulkroppshormonets effekt vid dess receptor, kan användas för behandling av kvinnor med PMDS. Dessutom kommer vi att använda ramverket för denna kliniska prövning för att närmare undersöka hur gulkroppshormon påverkar emotionell bearbetning hos kvinnor med PMDS, för att skapa oss en bild av var och hur gulkroppshormonet interagerar med de emotionella nätverk i hjärnan som genererar och vidmakthåller ångest och depressionssymtom. Emotionsbearbetning kommer att studeras med funktionell magnetkameraundersökning (fMRI) och psykofysiologiska tester före och under behandling.

I den andra kliniska prövningen kommer vi att studera hur testosteronomsättning i hjärnan ser ut hos friska kvinnor och män, och hur den förändras med menstruationscykeln och efter behandling med testosteron. För ändamålet kommer vi att använda oss av positronemissionstomografi (PET) och en radioaktivt märkt aromatashämmare. Aromatas är det enzym som omvandlar testosteron till östrogen. PET-djurstudier har visat att aromatas kan detekteras i de delar av hjärnan där vi vet att testosteron är verksamt samt att det ökar vid intag av anabola steroider och minskar vid behandling som hämmar testosteronupptag/bildning i celler. I anslutning till PET-undersökningarna kommer vi också att studera kognitiva tester där man vet att kvinnor och män skiljer sig åt, samt emotionsbearbetning för att avgöra hur testosteronomsättningen i hjärnan påverkar dessa funktioner.

Projektgrupp

Inger Sundström Poromaa, professor
Erika Comasco, postdoc neurovetenskapliga institutionen
Malin Gingnell, postdoc psykologiska institutionen
Kristiina Kask, postdoc
Cecilia Lundin, doktorand
Lena Moby, forskningssköterska

Internetbaserad KBT efter traumatiska förlossningar. JUNO-projektet

Varje år föder 100 000 svenska kvinnor barn. Olika ingrepp i anslutning till förlossningen, komplikationer, en känsla av att förlora kontroll under förlossningen och dålig information efter förlossningen kan leda till traumatiska upplevelser och försämrad psykisk hälsa. Omkring 10 % av alla förlossningar beräknas medföra negativa upplevelser och kan leda till psykologiska stressreaktioner hos föräldrarna. En förlossning som upplevs starkt negativ kan leda till posttraumatisk stress. Majoriteten av de som har allvarliga symtom på posttraumatisk stress till följd av förlossningen återhämtar sig spontant, medan ungefär 1-2 % utvecklar PTSD. Sett ur ett samhällsperspektiv är det särskilt allvarligt att posttraumatisk stress i så hög grad drabbar personer i barnafödande ålder eftersom man vet att nedstämdhet och ångest hos nyblivna föräldrar kan få allvarliga konsekvenser för hela familjen. I detta projekt vill vi utvärdera om en specifikt designad internetbaserad KBT behandling kan vara till hjälp för kvinnor som reagerar med depression, ångest eller stress efter förlossningen. Förutom att kvinnornas egenupplevda hälsa är en viktig utfallsparameter så undersöker vi också om interventionen minskar risken för kejsarsnitt i senare graviditeter. Studien startade 2014 och de första hundra kvinnorna är redan inkluderade.

Projektgrupp

Agneta Skoog Svanberg, professor
Josefin Sjömark, doktorand

Fetma under graviditet – förbättrad prediktion leder till bättre vård

År 2011 var 38 % av tidigt gravida kvinnor överviktiga eller feta. Fetma är i associerat med en rad komplikationer som kan leda till livslånga konsekvenser för så väl mor som barn. Obstetriska komplikationer är dock relativt ovanliga, vilket leder till att 70 % av överviktiga kvinnor ändå har okomplicerade graviditeter. Mödrahälsovården måste därför utveckla strategier för att selektera fram vilka överviktiga gravida som är i störst behov av intervention eller ökad övervakning. Det här projektet siktar på att utveckla individuella riskbedömningar och kommer att använda sig av strategier som tidigare visats användbara inom hjärtsjukvården. 

Forskningsprojektet är uppdelat i fyra delar

  1. Skapa en prediktionsmodell med hjälp av den information som redan idag samlas i mödrahälsovården
  2. Lägga till midjemått från tidig graviditet i modellen.
  3. Lägga till ultraljudsmätning av subkutant och/eller viserat fett i modellen.
  4. Lägga till biomarkörer som reflekterar kärlpåverkan och fettvävsinflammation i modellen.

Vi kommer utvärdera den bästa modellen för prediktion av graviditetskomplikationer.

Utfallsmått för samtliga delstudier är risken att drabbas av någon av följande komplikationer: sena missfall, spontan förtidsbörd, graviditetshypertoni, havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes, intrauterin fosterdöd, eller stort/litet barn. Projektet kommer att använda sig av data från medicinska födelseregistret och det nystartade graviditetsregistret. Midjemått och ultraljudsundersökning av fettväv kommer att införas i klinisk rutin och utvärderas. Slutligen, för det delprojekt som rör biomarkörer kommer vi använda oss av Biobanken för Gravida kvinnor med blodprover insamlade i graviditetsvecka 16-19.

Projektgrupp

Inger Sundström Poromaa, professor
Anna-Karin Wikström, docent
Karin Eurenius, överläkare
Ajlana Lutvica, överläkare
Tansim Akther, överläkare
Birgitta Segebladh, mödrahälsovårdsläkare
Lena Axen, samordningsbarnmorska
Theodora Kunovac Kallak, postdoc
Helena Lundgren, postdoc
Heidrun Maack, doktorand
Heiddis Valgeisdottir, doktorand
Ann-Sofie Bååth, undersköterska
Jane Fred Grafström, undersköterska

Den svenska multicenterstudien på ägg- och spermiedonation – psykosociala effekter hos donatorer, hetero- och homosexuella recipienter samt barnen

Allt sedan den nya lagstiftningen kring ägg- och spermiedonation trädde i kraft har denna studie samlat information om psykosociala kort- och långtidseffekter av behandlingen för såväl donatorer som mottagare. Studien har särskilt haft fokus på lesbiska par som genomgår spermiedonationsbehandling. Ytterligare en viktig aspekt av studien är att den följer upp hur såväl donatorer som recipienter ställer sig till möjligheten att få reda på sitt ursprung som den nya lagstiftningen erbjuder.

Agneta Skoog Svanberg, PI
Gunilla Sydsjö, professor
Claudia Lampic, professor
Stina Isaksson, doktorand
Karin Lindgren, doktorand
Evangelia Elenis, doktorand

Projektgrupp

Agneta Skoog Svanberg, PI
Gunilla Sydsjö, professor
Claudia Lampic, professor
Stina Isaksson, doktorand
Karin Lindgren, doktorand
Evangelia Elenis, doktorand

UCAN Gyn

UCAN Gyn: Sedan 2012 tillfrågas samtliga kvinnor som diagnosticeras med gynekologisk cancerdiagnos (cervix-, endometrie-, vulva- och ovarialcancer) som behandlas på Kvinnokliniken och Onkologkliniken Akademiska Sjukhuset, om att ingå i U-can (http://www.u-can.uu.se/, ). Färskfrusna tumörprover samt blodprover tas vid diagnos samt uppföljning och biobankas vid patologen enligt U-CAN:s rutiner. Enkäter rörande bl.a. hälsodata, ärftlighet, reproduktion och livskvalitet insamlas vid diagnos samt uppföljning. I september 2015 var mer än 400 kvinnor registrerade i U-CAN gynekologi.

PETMR vid diagnostik och stadieindelning av gynekologisk cancer: Kopplat till U-CAN deltagande tillfrågas kvinnor med konstaterad cervixcancer, corpuscancer av högrisktyp samt stark misstanke om eller konstaterad ovarialcancer om deltagande i en forskningsstudie rörande PET-MR. Integrerad undersökning med MR (magnetkamera) samt PET (positron emission tomografi) är en helt ny metod där Akademiska Sjukhuset nyligen installerade den första utrustningen i Sverige (http://www.medfarm.uu.se/vetenskapsomradet/nyheter/?tarContentId=352416).

Syftet med studien är att utvärdera värdet av PET-MR jämfört med dagens standardröntgen (CT och ev. MR), vid diagnostik och stadieindelning av ovanstående sjukdomar. Resultaten av röntgenundersökningarna jämförs därefter med bedömning av cancerutbredning vid operation och PAD-svar. Inkludering av patienter startades april 2015 och väntas pågå 2015-2016. Huvudansvariga för studien är Karin Stålberg (överläkare KK) samt Håkan Ahlström (professor vid röntgenkliniken).

Projektgrupp

Karin Stålberg, överläkare/forskare
Inger Sundström Poromaa, professor
Kathrine Bjersand, doktorand
Emma Håstad, doktorand