Ny studie visar: Coronapandemin har försvårat kvinnors abortbeslut

Den 7 november kom årets bidragsbeslut från Vetenskapsrådet (VR) och glädjande kan meddelas att följande forskare vid Inst för kvinnors och barns hälsa beviljades bidrag: Soorej Jose Puthoopparambil, Helena Igelström och Maria Hägglund. Eva-Charlotte Ekström och Carin Andrews inväntar ytterligare beslut för sina projekt. 

Postdoktor Femke Geusens vid institutionen för kvinnor och barns hälsa har blivt antagen med Marie Skłodowska-Curie Actions Postdoctoral Fellowship (MSCA PF). Marie Skłodowska-Curie finansieringsprogram är ett av Europeiska unionens flaggskepp för forskarutbildning och postdoktoral utbildning av forskare.

Kvinnors beslut att göra abort kan bero på flera faktorer och vara mer eller mindre svårt. En forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset genomfördes på sju sjukhus i Sverige under covid-19 pandemin. Vanliga faktorer som påverkade beslutets svårighetsgrad var om deras partner var tveksam till graviditeten, om kvinnorna var födda utanför Norden, ålder över 30 år samt om de önskade (fler) barn i framtiden. Pandemin gjorde också att en del kvinnor upplevde beslutet som extra svårt.

För att bättre förstå vad det är som gör att vi drabbas av psykisk ohälsa behövs mer kunskap om individers biologiska bakgrundsfaktorer. Uppsala universitet kommer att koordinera ett stort tvärvetenskapligt forskningsprojekt med 15 olika partners som ska stärka kunskapsläget på området. Projektet startar i december och finansieras av EU-programmet Horizon Europe.

Kursen "Innovation Game: A Summer School Applying Serious Game Design in Health Care and Education" har fått Enlightpriset "Teaching and Learning Award 2022". Vi ställde några frågor till Erik Olsson, Universitetslektor vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, som är kursansvarig.

Forskare från Uppsala universitet och Umeå universitet, under ledning av Erika Comasco har använt datadrivna metoder, som maskininlärning, för att analysera gråsubstansvolym i hjärnan från kvinnor med premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS), och jämfört dem med friska kontroller. Tillvägagångssättet gör det möjligt att objektivt klassificera neuropsykiatriska störningar.

Kvinnofridslinjen har fått en ny uppdaterad webbplats. Sajten har stort fokus på tillgänglighet med information till våldsutsatta, anhöriga och yrkesverksamma som möter våldsutsatta i sitt arbete.

Genomic Medicine Sweden Barncancer (GMS) arbetar för ökad användning av precisionsmedicin inom barncancerområdet, att fler barn som insjuknar i cancer ska få sina gener analyserade för att få en säkrare diagnos och tillgång till riktad behandling. Nu tilldelas projektet Guldpillret.

Inom internationell kvinno- och mödrahälsovård är många frågor känsliga och påverkade av stigma, normer och värderingar. Familjebildning och om man kan bli gravid? Med vem man vill ha barn eller om man inte vill ha barn? Att vara oskuld eller inte? Information om vem som är fadern? Reproduktion omskrivs redan i Bibeln och i många länder är frågor om abort på den högsta politiska agendan.

Våren 2023 ges kursen "Mindfulness-Based Stress Management" (7,5 hp) vid Uppsala universitet. Ansökan senast den 17 oktober 2022.

Cancersjuka barn kan uppleva att strålbehandlingen är obehaglig. Nu håller en forskargrupp vid Uppsala universitet på att utveckla ett dataspel som ska förbereda barnen och förhoppningsvis göra behandlingen mindre skrämmande.

Årets Martin H:son Holmdahlpris för mänskliga fri- och rättigheter tilldelas professor Birgitta Essén, verksam vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. Prisnämnden lyfter särskilt hennes arbete kring frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter hos kvinnliga immigranter.

Theodora Kunovac Kallak, forskare och biträdande universitetslektor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa har tilldelats Göran Gustafssons pris till yngre forskare motsvarande 750 000 kronor.

Över hälften av barnmorskorna är positiva till att arbeta kontinuerligt med gravida kvinnor och kunna följa samma kvinna under graviditet, förlossning och första tiden med barnet. Det visar en ny studie från Uppsala universitet där över 2 000 barnmorskor har besvarat ett frågeformulär. Studien visar att intresset är tillräckligt stort för att kunna möta upp gravidas intresse av att vårdas av en känd barnmorska.

I maj var det premiär för podden Amningsfredag där första avsnittet handlar om amning och myter. Podden görs inför försläsningsdagen Amningsfredag som sker en gång per termin. 

Vilka hälsoinsatser behöver göras för dem som flyr från kriget i Ukraina? Det finns en hel del att göra, menar Soorej Jose Puthoopparambil, forskare och lektor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa. Allt ifrån vaccinationer mot covid-19 till skolgång och stöd till föräldrar och personal så att de i sin tur kan stödja.

Globalt har coronapandemin påverkat kvinnors sexualitet och reproduktion på många sätt. En nypublicerad studie visar dock att pandemin endast marginellt påverkade svenska gravida kvinnors beslut att göra abort. 13 procent uppgav att pandemin påverkat abortbeslutet. Bidragande faktorer var till exempel att de inte ville vara utan sin partner på undersökningar under graviditeten och vid förlossningen, de var oroliga för sin egen samt fostrets hälsa samt att pandemin påverkade deras ekonomi.

Till hösten 2022 är det start för ett nytt masterprogram i implementering, transformativt lärande och hållbarhet. Programmet fokuserar på lärandeprocesser och implementering av aktiviteter och projekt inom hållbarhet och global hälsa.

Välkomna till lanseringen av SIHI Sverige, fredagen 1 april. SIHI Sverige är en plattform för aktörer som är intresserade av att utforska innovativa sätt för att främja hållbar hälsa. SIHI möjliggör samarbeten med nya forskningsidéer och forskningsbaserade implementeringar av sociala innovationer.  

Academia Net är en europeisk databas som synliggör framgångsrika kvinnor inom forskningen. Vetenskapsrådet har nominerat 274 kvinnor till databasen, bland dem 46 forskare vid Uppsala universitet, där Birgitta Essen, professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård är en utav dem. 

Kan ökad kunskap från blodprover av nyfödda, så kallade PKU-prov, underlätta förståelsen av akut lymfatisk leukemi (ALL), den vanligaste cancerformen hos barn? Det är målet för en ny studie vilket uppmärksammas med anledning av internationella barncancerdagen 15 februari.

Uppsala universitets tvärvetenskapliga forskningsprogram Unga kvinnors psykiska hälsa har fått ta emot en privat donation på 10 miljoner kronor. Pengarna ska bland annat gå till att bygga upp en långsiktig studie av minst 5 000 kvinnor som ska följas från 15 års ålder och livet ut. Målet är att kunna svara på bland annat vad som bidrar till, och vad som skyddar mot, psykisk ohälsa.

Tryggve Nevéus, universitetslektor vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, har röstats fram av studenterna på Medicinska Studierådets årsmöte att ta emot det pedagogiska priset Lyktan.
 

Forskare vid Uppsala universitet ska i en nationell studie undersöka hur medborgarna använder e-hälsotjänsten Journalen. När man loggar in på sin journal via 1177, möts man av en enkät med möjlighet att delta. Det här gäller befolkningen i hela landet. Undersökningen finns på plats från och med den 24 januari och två veckor framåt.

SIHI är en global organisation som skapats av WHO och Sida, som nu etablerar sig i Sverige. Syftet är att skapa ett nätverk för kunskapsutbyte och att knyta kontakter mellan forskare, entreprenörer och organisationer som sysslar med social innovation inom hälsa.

Från den 1 januari 2022 så har kvinnors och barns hälsa fått förstärkning från Institutionen för Neurovetenskap.

Från och med 1 januari 2022 är Nationelt centrum för kvinnofrid (NCK) en del av Institutionen för kvinnors och barns hälsa.