Anslag från Vetenskapsrådet 2022
2022-12-12
Den 7 november kom årets bidragsbeslut från Vetenskapsrådet (VR) och glädjande kan meddelas att följande forskare vid Inst för kvinnors och barns hälsa beviljades bidrag: Soorej Jose Puthoopparambil, Helena Igelström och Maria Hägglund. Eva-Charlotte Ekström och Carin Andrews inväntar ytterligare beslut för sina projekt.
Helena Igelström, tilldelad 2 400 000 kr av Vetenskapsrådet

Inst för kvinnors och barns hälsa
Projekt: Konditionsträning för att minska risken för hjärt-och kärlsjukdom hos personer som behandlats mot lymfom: LYMfit interventionsstudie.
Personer som tidigare behandlats mot lymfom löper i genomsnitt tre gånger större risk för hjärtkärlsjukdomar jämfört med befolkningen i stort. Behandlingarna som ges mot lymfom kan ha en direkt påverkan på hjärtat och kärlsystemet men också indirekt genom påverkan på perifera strukturer såsom lungorna och skelettmusklerna.
Forskningsprojektet LYMfit är ett samarbete mellan Sverige och Norge. Syftet är att studera effekterna av konditionsträning på riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar hos personer som tidigare behandlats mot lymfom samt att studera om effekterna skiljer sig åt mellan könen. Syftet är också att jämföra effekterna med ålders- och könsmatchade personer som inte haft cancer.
Personer som genomgått behandling mot lymfom 2-5 år tidigare kommer rekryteras. Efter baslinjemätningar kommer de att randomiseras till interventionsgrupp eller kontrollgrupp. Interventionsgruppen och kontrollerna utan cancer kommer att träna övervakad konditionsträning på offentligt gym, 3 gånger per vecka i 5 månader.
Resultaten från studien kommer kunna visa hur lymfombehandling påverkar kroppens förmåga till fysiskt arbete samt om konditionsträning kan minska riskfaktorerna för hjärtkärlsjukdom hos denna grupp. Dessutom kommer resultaten visa på om fysisk kapacitet och effekten av träning skiljer sig mellan överlevare efter lymfom och personer som inte behandlats mot cancer. Detta kan öka förståelsen för hur cancerbehandling påverkar kroppen och om träning behöver anpassas för en individ som genomgått behandling mot lymfom. Detta kan i sin tur ge underlag för stödinsatser inom både hälsosjukvården och friskvården.
Maria Hägglund, tilldelad 2 400 000 kr av Vetenskapsrådet

Inst för kvinnors och barns hälsa
Projekt: Patienters aktiva roll i hantering av felaktigheter i journalen.
Forskargruppen e-hälsa och hälsodata har med Maria Hägglund i spetsen beviljats medel från Vetenskapsrådet för ett 3-årigt projekt med syfte att undersöka hur vi kan använda patienters tillgång till sin journal genom 1177.se för att hitta och hantera felaktigheter i dokumentationen - som i förlängningen skulle kunna leda till skada. Medverkande forskare i projektet är Anna Kharko, Charlotte Blease och Sara Riggare.
Patienter hittar ofta felaktigheter eller information som saknas i Journalen - men få väljer att ta upp det med sina vårdgivare. Forskarna i projektet vill göra det lättare för patienter att ta en aktiv roll i patientsäkerhetsarbetet, utan att för den sakens skull öka belastningen på vårdpersonalen. Projektet kommer att studera hur patienter tidigare använt sig av funktionen ”patientens noteringar” i Journalen för att rapportera felaktigheter, utforska patienters och vårdpersonals syn på och preferenser gällande hur patienter skulle kunna bidra till att identifiera felaktigheter i journalen, samt blicka framåt för att föreslå ett innovativt ramverk för hur patientportaler kan vidareutvecklas för att möjliggöra för patienter att aktivt bidra till kvaliteten på dokumentationen.
Soorej Jose Puthoopparambil, tilldelad 2 400 000 kr av Vetenskapsrådet

och forskare vid Inst för kvinnors och
barns hälsa
Projekt: En jämförande analys av barriärer mot flyktingars respektive icke-flyktingars tillgång till sjukvård i mottagande samhällen i Bangladesh och Uganda.
Låg- och medelinkomstländer såsom Bangladesh och Uganda tar emot många flyktingar. Bevis, även om den är begränsad, finns på att flyktingars tillgång sjukvård och social service orsakar spänningar mellan dem och den lokala befolkningen som har barriärer mot tillgång till sjukvård.
Det nya projektet kommer att studera vilka barriärer som finns för flyktingar respektive lokalbefolkning (medborgare) i Bangladesh och Uganda, mot tillgång till sjukvård och hur det därigenom uppstår ojämlikheter mellan dessa två grupper. Projektet kommer också undersöka hur vårdgivare och flyktingar i mottagande samhällen arbetar för att hitta lösningar för att öka sin tillgång till sjukvård. Jämförelsen i projektet är unik eftersom vi jämför två olika system, Bangladesh har parallella sjukvårdsystem medan Uganda har ett integrerat hälsosystem.
Inväntar ytterligare beslut
Eva-Charlotte med projektet Hälsosam eller ohälsosam mat? Vad avgör mödrars val av kost för sina barn under fem? En studie med mixad metod i Addis Abba.
Carin Andrews med projektet Familjecentrerad intervention i Nepal: Epidemiologi och delaktighet för barn med utvecklingsförseningar och funktionsnedsättningar (FINE-DDD).
Vetenskapsrådet
Vetenskapsrådet är Sveriges största statliga forskningsfinansiär och ger stöd till forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom alla vetenskapsområden. Vi stödjer svensk forskning med nästan 8 miljarder kronor per år.
-
Anslag från Vetenskapsrådet 2022
Den 7 november kom årets bidragsbeslut från Vetenskapsrådet (VR) och glädjande kan meddelas att följande forskare vid Inst för kvinnors och barns hälsa beviljades bidrag: Soorej Jose Puthoopparambil, Helena Igelström och Maria Hägglund. Eva-Charlotte Ekström och Carin Andrews inväntar ytterligare beslut för sina projekt.
-
Marie Skłodowska-Curie Actions Postdoctoral Fellowship
Postdoktor Femke Geusens vid institutionen för kvinnor och barns hälsa har blivt antagen med Marie Skłodowska-Curie Actions Postdoctoral Fellowship (MSCA PF). Marie Skłodowska-Curie finansieringsprogram är ett av Europeiska unionens flaggskepp för forskarutbildning och postdoktoral utbildning av forskare.
-
Ny studie visar: Coronapandemin har försvårat kvinnors abortbeslut
Kvinnors beslut att göra abort kan bero på flera faktorer och vara mer eller mindre svårt. En forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset genomfördes på sju sjukhus i Sverige under covid-19 pandemin. Vanliga faktorer som påverkade beslutets svårighetsgrad var om deras partner var tveksam till graviditeten, om kvinnorna var födda utanför Norden, ålder över 30 år samt om de önskade (fler) barn i framtiden. Pandemin gjorde också att en del kvinnor upplevde beslutet som extra svårt.
-
Uppsala universitet leder nytt EU-projekt om psykisk hälsa
För att bättre förstå vad det är som gör att vi drabbas av psykisk ohälsa behövs mer kunskap om individers biologiska bakgrundsfaktorer. Uppsala universitet kommer att koordinera ett stort tvärvetenskapligt forskningsprojekt med 15 olika partners som ska stärka kunskapsläget på området. Projektet startar i december och finansieras av EU-programmet Horizon Europe.
-
Kurs utvecklad vid Uppsala universitet prisad av Enlight
Kursen "Innovation Game: A Summer School Applying Serious Game Design in Health Care and Education" har fått Enlightpriset "Teaching and Learning Award 2022". Vi ställde några frågor till Erik Olsson, Universitetslektor vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, som är kursansvarig.
-
Artificiell intelligens kan användas för att klassificera PMDS
Forskare från Uppsala universitet och Umeå universitet, under ledning av Erika Comasco har använt datadrivna metoder, som maskininlärning, för att analysera gråsubstansvolym i hjärnan från kvinnor med premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS), och jämfört dem med friska kontroller. Tillvägagångssättet gör det möjligt att objektivt klassificera neuropsykiatriska störningar.
-
Ny webbplats för kvinnofridslinjen.se
Kvinnofridslinjen har fått en ny uppdaterad webbplats. Sajten har stort fokus på tillgänglighet med information till våldsutsatta, anhöriga och yrkesverksamma som möter våldsutsatta i sitt arbete.
-
Säkrare diagnos av barn med cancer vinner Guldpillret
Genomic Medicine Sweden Barncancer (GMS) arbetar för ökad användning av precisionsmedicin inom barncancerområdet, att fler barn som insjuknar i cancer ska få sina gener analyserade för att få en säkrare diagnos och tillgång till riktad behandling. Nu tilldelas projektet Guldpillret.
-
Forskning om vård på lika villkor
Inom internationell kvinno- och mödrahälsovård är många frågor känsliga och påverkade av stigma, normer och värderingar. Familjebildning och om man kan bli gravid? Med vem man vill ha barn eller om man inte vill ha barn? Att vara oskuld eller inte? Information om vem som är fadern? Reproduktion omskrivs redan i Bibeln och i många länder är frågor om abort på den högsta politiska agendan.
-
Kurs i mindfulness som stresshantering
Våren 2023 ges kursen "Mindfulness-Based Stress Management" (7,5 hp) vid Uppsala universitet. Ansökan senast den 17 oktober 2022.
-
Spel ska underlätta för barn med cancer
Spelet beskriver hur strålningsbehandlingen går till. Miljön är animerad, men liknar rummen på Skandionkliniken.
Foto/bild: SkärmdumpCancersjuka barn kan uppleva att strålbehandlingen är obehaglig. Nu håller en forskargrupp vid Uppsala universitet på att utveckla ett dataspel som ska förbereda barnen och förhoppningsvis göra behandlingen mindre skrämmande.
-
Hur kan vi kommunicera för ett mer hållbart samhälle?
En del av lösningen för att lyckas med miljökommunikation är att skapa kunskap tillsammans med olika samhällsaktörer och det är precis vad Neil Powell och Eva Friman fokuserar på.
Foto/bild: Mikael WallerstedtAtt vi behöver ändra beteenden för att skapa ett mer hållbart samhälle är knappast en nyhet för någon. Forskare vid Uppsala universitet deltar nu i ett forskningsprogram, Mistra Environmental Communication, vid Sveriges lantbruksuniversitet om miljökommunikation, där syftet är att skapa kunskap istället för att endast sprida den.
-
Birgitta Essén får Martin H:son Holmdahls pris
Årets Martin H:son Holmdahlpris för mänskliga fri- och rättigheter tilldelas professor Birgitta Essén, verksam vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. Prisnämnden lyfter särskilt hennes arbete kring frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter hos kvinnliga immigranter.
-
Theodora Kunovac Kallak tilldelas Göran Gustafssonpris till yngre forskare
Theodora Kunovac Kallak, forskare och biträdande universitetslektor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa har tilldelats Göran Gustafssons pris till yngre forskare motsvarande 750 000 kronor.
-
Barnmorskor vill följa kvinnor från graviditet till födsel
Över hälften av barnmorskorna är positiva till att arbeta kontinuerligt med gravida kvinnor och kunna följa samma kvinna under graviditet, förlossning och första tiden med barnet. Det visar en ny studie från Uppsala universitet där över 2 000 barnmorskor har besvarat ett frågeformulär. Studien visar att intresset är tillräckligt stort för att kunna möta upp gravidas intresse av att vårdas av en känd barnmorska.
-
Premiär för podden Amingsfredag
I maj var det premiär för podden Amningsfredag där första avsnittet handlar om amning och myter. Podden görs inför försläsningsdagen Amningsfredag som sker en gång per termin.
-
Massflykt kräver många hälsoinsatser
Vilka hälsoinsatser behöver göras för dem som flyr från kriget i Ukraina? Det finns en hel del att göra, menar Soorej Jose Puthoopparambil, forskare och lektor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa. Allt ifrån vaccinationer mot covid-19 till skolgång och stöd till föräldrar och personal så att de i sin tur kan stödja.
-
Forskningsstudie: Rädsla för covid-19 hade liten påverkan på kvinnors abortbeslut
Globalt har coronapandemin påverkat kvinnors sexualitet och reproduktion på många sätt. En nypublicerad studie visar dock att pandemin endast marginellt påverkade svenska gravida kvinnors beslut att göra abort. 13 procent uppgav att pandemin påverkat abortbeslutet. Bidragande faktorer var till exempel att de inte ville vara utan sin partner på undersökningar under graviditeten och vid förlossningen, de var oroliga för sin egen samt fostrets hälsa samt att pandemin påverkade deras ekonomi.
-
Nytt masterprogram om hållbar utveckling och global hälsa
Till hösten 2022 är det start för ett nytt masterprogram i implementering, transformativt lärande och hållbarhet. Programmet fokuserar på lärandeprocesser och implementering av aktiviteter och projekt inom hållbarhet och global hälsa.
-
Lansering av SIHI Sverige 1 april
Välkomna till lanseringen av SIHI Sverige, fredagen 1 april. SIHI Sverige är en plattform för aktörer som är intresserade av att utforska innovativa sätt för att främja hållbar hälsa. SIHI möjliggör samarbeten med nya forskningsidéer och forskningsbaserade implementeringar av sociala innovationer.
-
Birgitta Essen nomineras för framgångsrik forskning
Academia Net är en europeisk databas som synliggör framgångsrika kvinnor inom forskningen. Vetenskapsrådet har nominerat 274 kvinnor till databasen, bland dem 46 forskare vid Uppsala universitet, där Birgitta Essen, professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård är en utav dem.
-
Ökad förståelse av blodcancersjukdomen ALL hos barn målet för ny studie
Kan ökad kunskap från blodprover av nyfödda, så kallade PKU-prov, underlätta förståelsen av akut lymfatisk leukemi (ALL), den vanligaste cancerformen hos barn? Det är målet för en ny studie vilket uppmärksammas med anledning av internationella barncancerdagen 15 februari.
-
10 miljoner till studie av unga kvinnors psykiska hälsa
Uppsala universitets tvärvetenskapliga forskningsprogram Unga kvinnors psykiska hälsa har fått ta emot en privat donation på 10 miljoner kronor. Pengarna ska bland annat gå till att bygga upp en långsiktig studie av minst 5 000 kvinnor som ska följas från 15 års ålder och livet ut. Målet är att kunna svara på bland annat vad som bidrar till, och vad som skyddar mot, psykisk ohälsa.
-
Tryggve Nevéus tilldelas pedagogiskt pris
Tryggve Nevéus, universitetslektor vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, har röstats fram av studenterna på Medicinska Studierådets årsmöte att ta emot det pedagogiska priset Lyktan.
-
Nationell studie om e-hälsotjänsten Journalen
Forskare vid Uppsala universitet ska i en nationell studie undersöka hur medborgarna använder e-hälsotjänsten Journalen. När man loggar in på sin journal via 1177, möts man av en enkät med möjlighet att delta. Det här gäller befolkningen i hela landet. Undersökningen finns på plats från och med den 24 januari och två veckor framåt.
-
Lansering av nytt nätverk: SIHI - Sociala innovationer för bättre hälsa
SIHI är en global organisation som skapats av WHO och Sida, som nu etablerar sig i Sverige. Syftet är att skapa ett nätverk för kunskapsutbyte och att knyta kontakter mellan forskare, entreprenörer och organisationer som sysslar med social innovation inom hälsa.
-
Välkomna nya medarbetare från Institutionen för Neurovetenskap
Från den 1 januari 2022 så har kvinnors och barns hälsa fått förstärkning från Institutionen för Neurovetenskap.
-
Välkomna Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)
Från och med 1 januari 2022 är Nationelt centrum för kvinnofrid (NCK) en del av Institutionen för kvinnors och barns hälsa.