Beteendemedicinsk behandling mot långvarig smärta

2023-06-29

Långvarig smärta är en global folkhälsoutmaning som drabbar stora patientgrupper och kostar mycket i både mänskligt lidande och vårdresurser för samhället. Pernilla Åsenlöf, professor i fysioterapi forskar om hur skräddarsydd beteendemedicinsk behandling kan hjälpa personer med svår smärtproblematik att återfå ett fungerande arbets- och vardagsliv.

porträtt på Pernilla Åsenlöf i park
Pernilla Åsenlöfs forskningslinje har bidragit till att Uppsala universitet idag har ett Fysioterapeutprogram med beteendemedicinsk inriktning. Foto: Mikael Wallerstedt

– Smärta är en osynlig sjukdom som en stor del av befolkningen lider av och vi behöver göra allt vi kan för att förbättra livskvalitén för dessa personer, även när vi inte kan bota, säger Pernilla Åsenlöf.

U-PAIN är ett mångvetenskapligt forskningsprogram med stark koppling mellan forskning och vård i ett samarbete med Smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset. 400 patienter studeras utifrån sociala, beteendemässiga och biologiska förhållanden med målet att förstå vilka som löper risk för att utveckla substansbrukssyndrom vid farmakologisk behandling med opioider och vilka som kan ha nytta av opioder exempelvis vad gäller förmågan att klara ett arbete.

– Dagens behandlingsmetoder är ofta otillräckliga och smärtläkemedel kan orsaka besvärande biverkningar, förklarar Pernilla Åsenlöf. Men när ingen behandling hjälper patienten så får vi inte ge oss, utan kombinera nya tankesätt och metoder för att utveckla nya sätt att hjälpa patienten till ett gott liv.

Att studera både risk och nytta av långvarig opioidbehandling är viktigt men också en omstridd fråga inom vården.

– Förhoppningen med U-PAIN är att vi med nya kunskaper och metoder får en mer nyanserad förståelse för bland annat riskprofiler, se hur levnadsvanor påverkar och hur vi kan förbättra den individanpassade behandlingen, fortsätter Pernilla Åsenlöf. Vi vill förstå vilka som drabbas av substansbrukssyndrom vid långvarig smärta och hur de kan få lindring eller i framtiden till och med botas.

Skräddarsydda behandlingar

Pernilla Åsenlöf var en av pionjärerna när det gäller att integrera fysioterapi med fältet beteendemedicin. Hon kom som ung från Småland till Uppsala och utbildade sig till sjukgymnast. Att doktorandstudierna gjordes i en interdisciplinär och tvärvetenskaplig miljö avspeglades sig tidigt i hennes forskningskarriär. Hennes forskarutbildning låg i skärpunkten mellan fysioterapi och psykologi, vilket var startskottet till att utveckla fysioterapin som ämne med hjälp av kunskaper inom beteendemedicin.

– Jag hade förmånen att vara i en stimulerande miljö med många olika professioner, medicinsk vetenskap och samhällsvetenskap. Det har färgat mig och min forskarbana, säger Pernilla Åsenlöf. Jag fick fantastisk hjälp att utveckla mina egna tankar kring mål, inlärning och betydelsen av beteendeaktivering av min handledare, Per Lindberg, som var psykolog. Dessa nya kunskaper kunde sedan utvecklas till nya behandlingsmetoder för fysioterapi.

Porträtt av Pernilla Åsenlöf i grönskan. Allvarlig.

Många lider av långvarig smärta och vi behöver förbättra livssituationen/ livskvalitén för dessa patienter, säger Pernilla Åsenlöf. Foto: Mikael Wallerstedt

Att våga göra randomiserade studier med nya, vid den tiden aningen kontroversiella, behandlingsmetoder var nytt inom fysioterapeutisk verksamhet i primärvården. Studierna ledde till en ny beteendemedicinsk arbetsmodell där patientens egna, högt värderade mål utgjorde grunden för träning av nya beteenden och tankesätt. Detta i kombination med individanpassad fysisk träning visade sig vara ett effektivt sätt att öka aktivitetsförmåga och minska smärtan hos patienterna.

– I min kliniska verksamhet träffade jag många patienter med långvarig smärta, berättar Pernilla Åsenlöf. Min forskningsidé utgick ifrån patientens individförutsättningar, mål och önskemål istället för att lindra och hitta symptom på olika problem, vilket var vanligt på den tiden. Vi skräddarsydde tidigt behandlingar och arbetade med individernas unika profil.

Unik fysioterapeututbildning

Pernilla Åsenlöfs forskningslinje har bidragit till att Uppsala universitet idag har ett fysioterapeutprogram med beteendemedicinsk inriktning. En inriktning som är unik och som många universitet runt om i världen har visat intresse för.

– Våra studenter får lära sig arbeta på ett integrerat sätt med medicin och psykologi, säger Pernilla Åsenlöf. Det handlar om hur man lär in och vidmakthåller hälsofrämjande beteenden, oavsett om man arbetar preventivt eller tar hand om svårt sjuka. Studenterna blir rustade för att möta de utmaningar som fysioterapeuten möter i dagens samhälle.

Arbetsinriktad rehabilitering

Fysioterapi är ett brett tillämpningsområde. Med ett ökat antal doktorander i forskargruppen har studier gjorts om bland annat obstruktiv sömnapné, övervikt, cancerområdet, whiplashskador, långvarig och akut smärta och smärta hos barn och unga.

– Vi har även anpassat behandlingen till arbetsinriktad rehabilitering, berättar Pernilla Åsenlöf. Genom att gå in på arbetsplatser och samtidigt utbilda både arbetsledaren och patienten med smärta vill vi underlätta återgång i arbete efter sjukskrivning.

– Det inspirerar mig att ha en angelägen utmaning och göra nytta för individer som är drabbade av långvariga, svårbehandlade sjukdomstillstånd. Men även att få arbeta tillsammans med kloka, både erfarna, men framförallt unga kollegor, som har så mycket att ge.

Unga kvinnors psykiska hälsa

Den psykiska ohälsan ökar i Sverige och i andra länder. Genom sitt ledarskap och sin erfarenhet av att samla forskare från olika discipliner blev Pernilla Åsenlöf utsedd att leda forskningsprogrammet UPIC som tar sig an utmaningen att förstå och förebygga unga kvinnors psykiska hälsa.

– Vi ser dagligen alarmerande siffror om unga kvinnor i samhället som per definition inte lider av allvarlig psykiatrisk sjukdom men ändå mår dåligt och lider av psykisk ohälsa, berättar Pernilla Åsenlöf. Det här är en långsiktig studie och en viktig samhällsutmaning för oss forskare att ta oss an.

I forskningsprogrammet kombineras traditionella kunskaper, teoribildningar och metoder från olika vetenskapsområden. Målet är att bygga en nationell livstidskohort för att bland annat förstå vad som bidrar till och vad som skyddar unga kvinnor mot psykisk ohälsa.

– De här unga kvinnorna och även männen, är ju vår framtid. Vi måste förstå hur vi kan stimulera hälsofrämjande sammanhang för de som behöver det i god tid innan det blir allvarligt, och till exempel inte medikalisera det som kräver insatser på andra samhällsarenor än hälso- och sjukvården, avslutar Pernilla Åsenlöf.

Läs hela nyheten på UU.se

Senast uppdaterad: 2023-03-06