Nyheter

– Förhoppningsvis kommer de att vara till stort stöd för våldsutsatta i Sverige. Jag och regeringen ser fram emot att följa upp och utvärdera satsningen, sa jämställdhetsminister Paulina Brandberg vid pressträffen den 15 februari.

Anita Hussénius, föreståndare vid NCK, ser det här som ett viktigt komplement till NCK:s stödlinje för kvinnor som utsätts för våld i nära relationer, som även den drivs på uppdrag av regeringen. Stödtelefonen besvarar över 40 000 samtal om året.

– Vi har drivit stödlinjen sedan 2007. Sedan dess har kunskapen, insikterna och läget förändrats, så det finns en mognad att inse att också andra grupper är utsatta för våld. Alla våldsutsatta har rätt till stöd och hjälp i ett samhälle som strävar efter jämlikhet.

Svårt att söka hjälp

Forskning visar att det finns en stigmatisering bland män som utsätts för våld i nära relationer. Det stämmer inte med maskulinitetsnormerna att män skulle kunna vara utsatta, vilket gör det svårt att söka hjälp.

– De studier som har gjorts tyder på att män utsätts för psykiskt våld i större utsträckning än fysiskt våld. Även det psykiska våldet leder till allvarliga hälsoproblem, säger Anita Hussénius.

Redan innan stödlinjen för män startade fick NCK 300 samtal om året från män, som inte hade någon annanstans att vända sig, berättar hon.

Det övergripande målet för stödlinjerna är att så många våldsutsatta som möjligt ska få stöd och hjälp, till exempel information om vart man kan vända sig inom vården och hur man polisanmäler brott.

Pågår under hela 2023

Pilotprojektet som kommer att pågå under hela 2023. Stödlinjerna bemannas av socionomer och sjuksköterskor med kunskap om våld och vana vid att möta människor i svåra livssituationer.

– Vi vet inte än hur många som kommer att ringa, men eftersom vi har kvinnofridslinjen här så är det ett kostnadseffektivt sätt att driva stödlinjerna härifrån, säger Johanna Belachew, verksamhetschef vid NCK.

De som svarar i telefonerna har utbildats i transkompetent bemötande. Att söka hjälp kan kännas svårt för transpersoner och ickebinära, som kanske inte är öppna med sin sexuella läggning och identitet.

– Vi vet att många transpersoner har dåliga erfarenheter av kontakter med vården och myndigheter så det är viktigt att de får ett kompetent bemötande. Nu blir det lättare för dem att ta steget och söka hjälp och stöd, säger Johanna Belachew.

Artikel från UU.se