The neuroendocrinology of the female brain – focus on imaging

From a neuroendocrine/reproductive imaging perspective, the female brain is immensely understudied. Given the female preponderance for depression and anxiety disorders, further studies on the interaction between ovarian steroids and the neuro circuits involved in depression/anxiety are greatly needed. We are currently running three different functional magnetic resonance imaging (fMRI) studies at the department of Women’s and Children’s Health. Three different groups of women are included:

  1. Women with and without premenstrual dysphoric disorder, evaluated in the follicular and luteal phases of the menstrual cycle,
  2. Newly delivered mothers, examined twice in the postpartum period (within 48 hours of normal delivery and six weeks postpartum),
  3. women, with retrospective reports of aversive mood symptoms during prior use of combined oral contraceptives, before and during double-blinded randomized allocation to an oral contraceptive (30µg ethinyl estradiol in combination with 150 mg levonorgestrel) or placebo.

Following psychiatric evaluation, blood samples for hormones and relevant genotypes, these women are subjected to three different paradigms in the scanner:

  1. A simple perceptual task involving the processing of facial expressions, designed to engage the amygdala.
  2. A paradigm consisting of colour-coded emotionally salient pictures with positive or negative valence, targeting anxious anticipation and relevant neurocircuits in the amygdala, insula and prefrontal lobes,
  3. A response inhibition paradigm (Go-NoGo), targeting impulse control and predominantly the prefrontal lobes.

Internetbaserad KBT efter traumatiska förlossningar. JUNO-projektet

Varje år föder 100 000 svenska kvinnor barn. Olika ingrepp i anslutning till förlossningen, komplikationer, en känsla av att förlora kontroll under förlossningen och dålig information efter förlossningen kan leda till traumatiska upplevelser och försämrad psykisk hälsa. Omkring 10 % av alla förlossningar beräknas medföra negativa upplevelser och kan leda till psykologiska stressreaktioner hos föräldrarna. En förlossning som upplevs starkt negativ kan leda till posttraumatisk stress. Majoriteten av de som har allvarliga symtom på posttraumatisk stress till följd av förlossningen återhämtar sig spontant, medan ungefär 1-2 % utvecklar PTSD. Sett ur ett samhällsperspektiv är det särskilt allvarligt att posttraumatisk stress i så hög grad drabbar personer i barnafödande ålder eftersom man vet att nedstämdhet och ångest hos nyblivna föräldrar kan få allvarliga konsekvenser för hela familjen. I detta projekt vill vi utvärdera om en specifikt designad internetbaserad KBT behandling kan vara till hjälp för kvinnor som reagerar med depression, ångest eller stress efter förlossningen. Förutom att kvinnornas egenupplevda hälsa är en viktig utfallsparameter så undersöker vi också om interventionen minskar risken för kejsarsnitt i senare graviditeter. Studien startade 2014 och de första hundra kvinnorna är redan inkluderade.

Fetma under graviditet – förbättrad prediktion leder till bättre vård

År 2011 var 38 % av tidigt gravida kvinnor överviktiga eller feta. Fetma är i associerat med en rad komplikationer som kan leda till livslånga konsekvenser för så väl mor som barn. Obstetriska komplikationer är dock relativt ovanliga, vilket leder till att 70 % av överviktiga kvinnor ändå har okomplicerade graviditeter. Mödrahälsovården måste därför utveckla strategier för att selektera fram vilka överviktiga gravida som är i störst behov av intervention eller ökad övervakning. Det här projektet siktar på att utveckla individuella riskbedömningar och kommer att använda sig av strategier som tidigare visats användbara inom hjärtsjukvården. 

Forskningsprojektet är uppdelat i fyra delar

  1. Skapa en prediktionsmodell med hjälp av den information som redan idag samlas i mödrahälsovården
  2. Lägga till midjemått från tidig graviditet i modellen.
  3. Lägga till ultraljudsmätning av subkutant och/eller viserat fett i modellen.
  4. Lägga till biomarkörer som reflekterar kärlpåverkan och fettvävsinflammation i modellen.

Vi kommer utvärdera den bästa modellen för prediktion av graviditetskomplikationer.

Utfallsmått för samtliga delstudier är risken att drabbas av någon av följande komplikationer: sena missfall, spontan förtidsbörd, graviditetshypertoni, havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes, intrauterin fosterdöd, eller stort/litet barn. Projektet kommer att använda sig av data från medicinska födelseregistret och det nystartade graviditetsregistret. Midjemått och ultraljudsundersökning av fettväv kommer att införas i klinisk rutin och utvärderas. Slutligen, för det delprojekt som rör biomarkörer kommer vi använda oss av Biobanken för Gravida kvinnor med blodprover insamlade i graviditetsvecka 16-19.

The Swedish multicenter study on gamete donation: psychosocial outcomes for donors, heterosexual and lesbian recipients and offspring

The aims of the study are:

  1. To identify variables predicting negative long-term psychosocial outcomes among families following oocyte donation (OD)/ sperm donation (SD)

  2. To investigate the predictive value of oocyte and sperm donors’ personality characteristics, motives and ambivalence before the donation for their long-term emotional distress and dissatisfaction with the donation

  3. To investigate OD/SD couples’ intention/behavior to disclose information about genetic origin to offspring

  4. To explore experiences of parenthood following gamete donation among heterosexual and lesbian OD/SD couples.

The multi-center study includes all infertility clinics performing gamete donation in Sweden. Donors, recipients, and control subject individually completed three questionnaires: at the start of treatment, 2 months after treatment, and 2-3 years after treatment. The long-term follow-up questionnaires, including the instruments Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS), ENRICH (measuring satisfaction with family relations), The Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ), The Toddler Behavior Questionnaire (TBQ), Openness/secrecy, and Disclosure intention/behavior are currently being sent out.

UCAN Gyn

UCAN Gyn: Sedan 2012 tillfrågas samtliga kvinnor som diagnosticeras med gynekologisk cancerdiagnos (cervix-, endometrie-, vulva- och ovarialcancer) som behandlas på Kvinnokliniken och Onkologkliniken Akademiska Sjukhuset, om att ingå i U-can (http://www.u-can.uu.se/, ). Färskfrusna tumörprover samt blodprover tas vid diagnos samt uppföljning och biobankas vid patologen enligt U-CAN:s rutiner. Enkäter rörande bl.a. hälsodata, ärftlighet, reproduktion och livskvalitet insamlas vid diagnos samt uppföljning. I september 2015 var mer än 400 kvinnor registrerade i U-CAN gynekologi.

PETMR vid diagnostik och stadieindelning av gynekologisk cancer: Kopplat till U-CAN deltagande tillfrågas kvinnor med konstaterad cervixcancer, corpuscancer av högrisktyp samt stark misstanke om eller konstaterad ovarialcancer om deltagande i en forskningsstudie rörande PET-MR. Integrerad undersökning med MR (magnetkamera) samt PET (positron emission tomografi) är en helt ny metod där Akademiska Sjukhuset nyligen installerade den första utrustningen i Sverige (http://www.medfarm.uu.se/vetenskapsomradet/nyheter/?tarContentId=352416).

Syftet med studien är att utvärdera värdet av PET-MR jämfört med dagens standardröntgen (CT och ev. MR), vid diagnostik och stadieindelning av ovanstående sjukdomar. Resultaten av röntgenundersökningarna jämförs därefter med bedömning av cancerutbredning vid operation och PAD-svar. Inkludering av patienter startades april 2015 och väntas pågå 2015-2016. Huvudansvariga för studien är Karin Stålberg (överläkare KK) samt Håkan Ahlström (professor vid röntgenkliniken).

CONNECTED-Projektet

Ett projekt om föräldraskap, familjeliv och psykisk ohälsa vid cancer

I Sverige diagnostiseras fler än 60 000 personer med cancer varje år och många dessa är även föräldrar till barn under 18 år. Att drabbas av cancer innebär stora praktiska, sociala och känslomässiga påfrestningar och att samtidigt vara förälder kan göra dessa utmaningar än större. Föräldrar med cancer har en allvarlig sjukdom, samtidigt som de behöver tillgodose sina barns behov. Tidigare forskning har visat att föräldraskapet kan bli en källa till stress, där föräldrar som drabbats av cancer beskriver svårigheter i att kommunicera med barnen om sjukdomen och oro för barnens mående. Ökad kunskap om vilka skydds- och riskfaktorer som påverkar föräldrars mående behövs för att kunna underlätta för föräldrar med cancer och deras familjer.

CONNECTED-projektet syftar till att få förbättrad kunskap om de praktiska, sociala och emotionella påfrestningar som en cancersjukdom kan innebära och därigenom också få insikt i vad för typ av emotionellt stöd som behövs och efterfrågas av föräldrar som drabbas av cancer. I projektet ingår kvalitativa och kvantitativa studier, samt ett samarbete med en grupp forskningspartners som själva har erfarenhet av att vara föräldrar med cancer. Kunskapen som genereras från de ingående studierna kommer vi att använda för att utveckla ett psykologisk stödprogram för att stödja och stärka föräldrars förmåga att hantera emotionella påfrestningar kopplat till cancer och föräldraskap. 

Kontaktpersoner

  • Lisa Ljungman, forskare 
  • Anna Wikman, universitetslektor 
  • Emma Hovén, forskare
  • Frida Viirman
  • Maria Romare Strand, doktorand 

Läs mer om projektet på www.connectedprojektet.com

Sorg: stöd och behandling efter förlust av familjemedlem

Att förlora en familjemedlem ökar risken för psykisk och fysisk ohälsa, och att dö en för tidig död. Projektgruppen arbetar med att öka kunskapen om sorg hos barn och vuxna, samt att utveckla och utvärdera digitala interventioner för att ge stöd i sorgen och minska lidandet.

I ett projekt har vi utvecklat och utvärderat en mobilapp, Min Sorg, för föräldrar som mist ett barn. Genom den här studien vill vi underlätta föräldrars möjlighet att komma i kontakt med information om vad sorg och komplicerad sorg är och ge stöd till föräldrar som upplever stort lidande och starka sorgereaktioner. En pilotstudie har genomförts för att undersöka genomförbarheten (feasiblity) och om tillgång till appen minskat symptom på komplicerad sorg, depression och posttraumatisk stress. En randomiserad kontrollerad studie har genomfört på 248 föräldrar som mist ett barn och preliminära resultat visar att tillgång till appen i tre månader minskar symptom på komplicerad sorg och posttraumatisk stress, men inte depressiva symptom. Mer information om projektet och appen finns på https://www.minsorg.com.

Alba, en mobilapp för ungdomar som förlorat en familjemedlem. Målet med det här projektet är att utveckla en intervention som kan öka det psykosociala stödet och främja psykiskt välmående hos ungdomar som förlorat en familjemedlem. En viktig del i projektet och i utvecklingen av appen är att  inkludera ungdomar som förlorat en närstående i forskningsprocessen. Vi samarbetar med Randiga huset, en ideell förening för barn i sorg, som kommer att förvalta appen och se till att den är fritt tillgänglig för ungdomar i sorg efter att appen är utvärderad i vår studie. En pilotstudie planeras till hösten 2023, följt av en randomiserad kontrollera studie.

I ett projekt utvecklar och utvärderar vi en behandling för komplicerad sorg. Prolonged Grief Disorder (PGD) är numera en psykiatrisk diagnos i ICD-11 och DSM-5-tr. I det här projektet har vi översatt och anpassat en internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för komplicerad sorg och testat behandlingen i en pilotstudie tillsammans med Nära vård digitalt, Region Uppsala. Det här är den första studien som utvärderar en svensk behandling för komplicerad sorg. I pilotstudien undersöker vi genomförbarheten av iKBT behandlingen och om deltagarnas symptom på komplicerad sorg (primärt utfall), depression och symtom på posttraumatisk stress (sekundära utfall) minskar efter genomgången behandling. Ett nästa steg om projektet visar positiva resultat är att genomföra en randomiserad kontrollerad studie för att undersöka effekten av behandlingen på komplicerad sorg samt andra psykiska symptom.

Kontaktpersoner

Josefin Sveen, projektledare
Rakel Eklund, forskare 
Rebecka Rhodin, doktorand

Last modified: 2023-04-13