The neuroendocrinology of the female brain – focus on imaging

From a neuroendocrine/reproductive imaging perspective, the female brain is immensely understudied. Given the female preponderance for depression and anxiety disorders, further studies on the interaction between ovarian steroids and the neuro circuits involved in depression/anxiety are greatly needed. We are currently running three different functional magnetic resonance imaging (fMRI) studies at the department of Women’s and Children’s Health. Three different groups of women are included:

  1. Women with and without premenstrual dysphoric disorder, evaluated in the follicular and luteal phases of the menstrual cycle,
  2. Newly delivered mothers, examined twice in the postpartum period (within 48 hours of normal delivery and six weeks postpartum),
  3. women, with retrospective reports of aversive mood symptoms during prior use of combined oral contraceptives, before and during double-blinded randomized allocation to an oral contraceptive (30µg ethinyl estradiol in combination with 150 mg levonorgestrel) or placebo.

Following psychiatric evaluation, blood samples for hormones and relevant genotypes, these women are subjected to three different paradigms in the scanner:

  1. A simple perceptual task involving the processing of facial expressions, designed to engage the amygdala.
  2. A paradigm consisting of colour-coded emotionally salient pictures with positive or negative valence, targeting anxious anticipation and relevant neurocircuits in the amygdala, insula and prefrontal lobes,
  3. A response inhibition paradigm (Go-NoGo), targeting impulse control and predominantly the prefrontal lobes.
Project group

Ingerer Sundström Poromaa, PI
Kristiina Kask, postdoc
Malin Gingnell, researcher
Elin Bannbers, PhD student
Birgitta Segebladh, PhD student
Lena Moby, Clinical Trial Nurse

Internetbaserad KBT efter traumatiska förlossningar. JUNO-projektet

Varje år föder 100 000 svenska kvinnor barn. Olika ingrepp i anslutning till förlossningen, komplikationer, en känsla av att förlora kontroll under förlossningen och dålig information efter förlossningen kan leda till traumatiska upplevelser och försämrad psykisk hälsa. Omkring 10 % av alla förlossningar beräknas medföra negativa upplevelser och kan leda till psykologiska stressreaktioner hos föräldrarna. En förlossning som upplevs starkt negativ kan leda till posttraumatisk stress. Majoriteten av de som har allvarliga symtom på posttraumatisk stress till följd av förlossningen återhämtar sig spontant, medan ungefär 1-2 % utvecklar PTSD. Sett ur ett samhällsperspektiv är det särskilt allvarligt att posttraumatisk stress i så hög grad drabbar personer i barnafödande ålder eftersom man vet att nedstämdhet och ångest hos nyblivna föräldrar kan få allvarliga konsekvenser för hela familjen. I detta projekt vill vi utvärdera om en specifikt designad internetbaserad KBT behandling kan vara till hjälp för kvinnor som reagerar med depression, ångest eller stress efter förlossningen. Förutom att kvinnornas egenupplevda hälsa är en viktig utfallsparameter så undersöker vi också om interventionen minskar risken för kejsarsnitt i senare graviditeter. Studien startade 2014 och de första hundra kvinnorna är redan inkluderade.

Project group

Agneta Skoog Svanberg, Professor
Josefin Sjömark, doktorand

Fetma under graviditet – förbättrad prediktion leder till bättre vård

År 2011 var 38 % av tidigt gravida kvinnor överviktiga eller feta. Fetma är i associerat med en rad komplikationer som kan leda till livslånga konsekvenser för så väl mor som barn. Obstetriska komplikationer är dock relativt ovanliga, vilket leder till att 70 % av överviktiga kvinnor ändå har okomplicerade graviditeter. Mödrahälsovården måste därför utveckla strategier för att selektera fram vilka överviktiga gravida som är i störst behov av intervention eller ökad övervakning. Det här projektet siktar på att utveckla individuella riskbedömningar och kommer att använda sig av strategier som tidigare visats användbara inom hjärtsjukvården. 

Forskningsprojektet är uppdelat i fyra delar

  1. Skapa en prediktionsmodell med hjälp av den information som redan idag samlas i mödrahälsovården
  2. Lägga till midjemått från tidig graviditet i modellen.
  3. Lägga till ultraljudsmätning av subkutant och/eller viserat fett i modellen.
  4. Lägga till biomarkörer som reflekterar kärlpåverkan och fettvävsinflammation i modellen.

Vi kommer utvärdera den bästa modellen för prediktion av graviditetskomplikationer.

Utfallsmått för samtliga delstudier är risken att drabbas av någon av följande komplikationer: sena missfall, spontan förtidsbörd, graviditetshypertoni, havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes, intrauterin fosterdöd, eller stort/litet barn. Projektet kommer att använda sig av data från medicinska födelseregistret och det nystartade graviditetsregistret. Midjemått och ultraljudsundersökning av fettväv kommer att införas i klinisk rutin och utvärderas. Slutligen, för det delprojekt som rör biomarkörer kommer vi använda oss av Biobanken för Gravida kvinnor med blodprover insamlade i graviditetsvecka 16-19.

Projektgrupp

Inger Sundström Poromaa, professor
Anna-Karin Wikström, professor
Karin Eurenius, överläkare
Ajlana Lutvica, överläkare
Tansim Akther, överläkare
Birgitta Segebladh, mödrahälsovårdsläkare
Lena Axen, samordningsbarnmorska
Theodora Kunovac Kallak, postdoc
Helena Lundgren, postdoc
Heidrun Petursdóttir Maack, doktorand
Heiddis Valgeisdottir, doktorand
Ann-Sofie Bååth, undersköterska
Jane Fred Grafström, undersköterska

The Swedish multicenter study on gamete donation: psychosocial outcomes for donors, heterosexual and lesbian recipients and offspring

The aims of the study are:

  1. To identify variables predicting negative long-term psychosocial outcomes among families following oocyte donation (OD)/ sperm donation (SD)

  2. To investigate the predictive value of oocyte and sperm donors’ personality characteristics, motives and ambivalence before the donation for their long-term emotional distress and dissatisfaction with the donation

  3. To investigate OD/SD couples’ intention/behavior to disclose information about genetic origin to offspring

  4. To explore experiences of parenthood following gamete donation among heterosexual and lesbian OD/SD couples.

The multi-center study includes all infertility clinics performing gamete donation in Sweden. Donors, recipients, and control subject individually completed three questionnaires: at the start of treatment, 2 months after treatment, and 2-3 years after treatment. The long-term follow-up questionnaires, including the instruments Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS), ENRICH (measuring satisfaction with family relations), The Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ), The Toddler Behavior Questionnaire (TBQ), Openness/secrecy, and Disclosure intention/behavior are currently being sent out.

Project group

Agneta Skoog Svanberg, PI
Gunilla Sydsjö, Professor
Claudia Lampic, Professor
Stina Isaksson, PhD
Karin Lindgren, Post doc
Evangelia Elenis, Post doc

UCAN Gyn

UCAN Gyn: Sedan 2012 tillfrågas samtliga kvinnor som diagnosticeras med gynekologisk cancerdiagnos (cervix-, endometrie-, vulva- och ovarialcancer) som behandlas på Kvinnokliniken och Onkologkliniken Akademiska Sjukhuset, om att ingå i U-can (http://www.u-can.uu.se/, ). Färskfrusna tumörprover samt blodprover tas vid diagnos samt uppföljning och biobankas vid patologen enligt U-CAN:s rutiner. Enkäter rörande bl.a. hälsodata, ärftlighet, reproduktion och livskvalitet insamlas vid diagnos samt uppföljning. I september 2015 var mer än 400 kvinnor registrerade i U-CAN gynekologi.

PETMR vid diagnostik och stadieindelning av gynekologisk cancer: Kopplat till U-CAN deltagande tillfrågas kvinnor med konstaterad cervixcancer, corpuscancer av högrisktyp samt stark misstanke om eller konstaterad ovarialcancer om deltagande i en forskningsstudie rörande PET-MR. Integrerad undersökning med MR (magnetkamera) samt PET (positron emission tomografi) är en helt ny metod där Akademiska Sjukhuset nyligen installerade den första utrustningen i Sverige (http://www.medfarm.uu.se/vetenskapsomradet/nyheter/?tarContentId=352416).

Syftet med studien är att utvärdera värdet av PET-MR jämfört med dagens standardröntgen (CT och ev. MR), vid diagnostik och stadieindelning av ovanstående sjukdomar. Resultaten av röntgenundersökningarna jämförs därefter med bedömning av cancerutbredning vid operation och PAD-svar. Inkludering av patienter startades april 2015 och väntas pågå 2015-2016. Huvudansvariga för studien är Karin Stålberg (överläkare KK) samt Håkan Ahlström (professor vid röntgenkliniken).

Projektgrupp

Karin Stålberg, överläkare/forskare
Inger Sundström Poromaa, professor
Kathrine Bjersand, forskare
Emma Håstad, doktorand